# ID: svediakorp-gov435029
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,830
# sentences: 91
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
I förfarandet vid beslut om ansvarsfrihet skall kommissionen och övriga organ och institutioner inför det fritt valda Europaparlamentet redovisa hur gemenskapens budgetmedel har används.
Parlamentet kontrollerar detta på unionsmedborgarnas vägnar.
Under 2001 betalades 79,4 miljarder euro ur budgeten.
Till detta kommer utgifterna från Europeiska utvecklingsfonden och kol- och stålgemenskapen.
Jag vill ta tillfället i akt och tacka huvudföredragande Casaca för det grundliga och intensiva arbetet.
På kommissionens vägnar vill jag också tacka föredragandena Staes, Avilés Perea, Blak, Sørensenoch Langenhagen för deras grundliga och samvetsgranna arbete.
Dessutom vill jag visa min respekt för budgetkontrollutskottets ordförande Theato och hennes prestationer under denna svåra process och tacka alla ledamöter i budgetkontrollutskottet för deras intensiva arbete.
Slutligen har föredragandena och utskottet förutom flera hundra sidor årsredovisningshandlingar arbetat sig igenom revisionsrättens årsberättelse och hundratals sidor svar på de 267 frågor som ställdes till kommissionen, och utskottet har genomfört utfrågningar av åtta kommissionsledamöter.
EU: s budget omfattar ju ett brett spektrum av utgiftsprogram, från säljfrämjande åtgärder för mjölkprodukter via slaktpremier för nöt, stöd för biodling, omstruktureringsåtgärder i fiskesektorn, utbytesprogram för ungdomar och stöd för bioteknisk forskning till främjandet av skolutbildning för flickor i Afghanistan eller livsmedelsstöd i södra Afrika.
För allt detta finns olika regler.
Varje område har olika aktörer som förvaltar programmen och hanterar medlen ekonomiskt och är utsatta för olika felrisker.
I revisionsrättens och parlamentets kontrollarbete har man gjort rättvisa åt hela spektrumet av mångfaldiga uppgifter.
Jag skall dock koncentrera mig på några punkter som har spelat störst roll under förfarandet för ansvarsfrihet, nämligen reglerna för redovisning och revisionssystemet, avtalen med Europeiska gemenskapernas statistikkontor och frågan om siffrorna för genomförandet av budgeten.
Med avseende på redovisningen har revisionsrätten konstaterat att även budgetredovisning 2001 speglar inkomster och utgifter verklighetstroget, och detta har också på nytt tagits upp i Casacas betänkande.
I betänkandet efterlyser man återigen reformer av beräkningen av tillgångar.
I Casacas betänkande behandlas den förestående reformen i detalj.
Vi har i budgetkontrollutskottet haft möjlighet att mycket ingående diskutera reformidéerna och de konkreta åtgärderna i reformen.
Detta är ett projekt som omfattar alla avdelningar och alla organ.
På några punkter är vi redan nu en förebild i fråga om att offentliggöra redovisningen, nämligen att vi varje månad publicerar siffrorna för den kassabaserade inkomst- och utgiftsredovisningen på Internet.
Jag nämner detta därför att kommissionens förslag att ålägga aktiebolag att offentliggöra kvartalsrapporter har utlöst en livlig diskussion om rimligheten i ett sådant krav.
Kommissionen själv publicerar sina budgetsiffror varje månad.
Inte heller när det gäller vissa element i inkomstberäkningen behöver vi skämmas i jämförelse med medlemsstaterna.
Räcker då detta?
Nej, det räcker inte.
Av bokföringssystemet måste framgå om en betalning är en slutlig betalning eller en förskottsbetalning som kan krävas tillbaka om ett program inte går bra.
I redovisningssystemet måste det göras en inmatning i aktiva och passiva så snart t.ex. ett åtagande har gjorts och inte först när betalningen är ett faktum.
Vi behöver en periodanpassad bokföring.
Och de avdelningar som förvaltar medlen skall ha direkt inblick i kontoställningen för sina program.
Detta är en förutsättning för att bokföringen skall bli bra.
Givetvis är detta en utmaning för det IT-system som skall ligga till grund.
Självklart skall kommissionen med nöje följa budgetkontrollutskottets uppmaning att kvartalsvis rapportera om reformåtgärderna.
Vi har också sagt ja till att följa föredragande Casacas förslag att dra igång ett pilotprojekt i syfte att se till att betalningsmottagarna alltid underrättas skriftligt redan så snart utanordnaren har genomfört betalningsuppdraget och därmed skapa större öppenhet.
Låt mig dock påminna om att endast 20 procent av budgeten förvaltas av kommissionen och att den största delen av budgeten i praktiken även kassamässigt är kvar i medlemsstaternas statskassor.
Kommissionens räkenskaper kontrolleras varje år av Europeiska revisionsrätten.
Ändå kommer vi att för revisionsrätten lägga fram parlamentets krav på en särskild extern granskning.
För reformen kommer vi också att lägga de standarder till grund som fastslogs av International Federation of Accountance 2000 och 2001.
Jag vill dock passa på att göra en principiell kommentar.
I Old Europe - för att nu avgränsa detta - har det hittills varit så, även för Europeiska unionen, att de huvudsakliga bestämmelserna för redovisningen har slagits fast och kommer att slås fast av offentlig rätt och inte enbart av standarderna enligt en sådan organisation.
Frågan är principiellt om man bör frångå denna praxis.
Jag menar att vi bör hålla fast vid att de offentliga lagstiftarna även är med och beslutar om vilka principer som skall tillämpas för redovisningen av den offentliga budgeten.
Vi har givetvis även den stora fördelen att som oberoende offentlig myndighet ha Europeiska revisionsrätten som en extern granskare av räkenskaperna.
I en tid då skandaler som t.ex.
Enronskandalen i Förenta staterna leder till att den offentliga kontrollmyndigheten stärks gentemot privata ekonomiska kontroller är det en klar fördel att ha en oberoende offentlig räkenskapsgranskare.
Kommissionen har som svar på frågorna från er huvudföredragande lovat att preliminärt ställa in alla betalningar till Eurogramme och se över alla avtal som har slutits med Eurogramme.
I samtliga fall där detta inte är förbundet med ytterligare kostnader kommer avtalsförhållandet att avslutas.
Kommissionen uppmanas dessutom att innan juli i år se över alla avtal som har slutits av Europeiska gemenskapernas statistikkontor sedan 1999: närmare bestämt 2 660 avtal.
Detta är omöjligt till i juli.
Men eftersom vi vill följa parlamentets uppmaning måste vi hitta en praktiskt genomförbar lösning, t.ex. i form av stickprov.
Kommissionen skall på något av de närmaste sammanträdena för budgetkontrollutskottet lägga fram en översikt över avtalen och föreslå hur kontrollerna skall gå vidare.
Skeendet i Eurogramme eller Eurostat har även visat att samarbetet med OLAF måste ges en tydligare grund när det handlar om information.
OLAF är och förblir den som behärskar informationen från sina undersökningar, och OLAF: s oberoende skall självklart respekteras i alla åtgärder.
Det har dock visat sig att vi samtidigt måste se till att OLAF: s kunskaper når de medelhanterande enheterna i tid så att åtgärderna för att skydda budgeten mot bedrägerier också kan vidtas i ett tidigt skede.
Låt mig kort kommentera Sapardprogrammet i samband med genomförandet av budgetmedlen.
För Sapardprogrammets del har kommissionen lovat budgetkontrollutskottet och parlamentet att ge ett förbättrat genomförande av programmet högsta prioritet.
Min kollega Fischler har redan delvis vidtagit de åtgärder som budgetkontrollutskottet fått löfte om.
Så här dagen innan kammaren skall rösta om utvidgningsfördragen krävs det all ansträngning för att se till att föranslutningsstöden äntligen blir verksamma för landsbygdens utveckling även lokalt på plats.
Fru Langenhagen!
Ett stort tack för det mycket positiva betänkandet och den mycket positiva beskrivningen av Europeiska kol- och stålgemenskapen.
Den efterlysta rapporten om låneverksamheten har ni framför er, och ert förslag att på alla officiella språk lägga fram en publikation om arbetet i kol- och stålgemenskapen sedan grundandet 1952 kommer sannolikt inte att kunna förverkligas innan årsskiftet, eftersom enheterna redan har åtagit sig andra uppgifter.
Jag ger er dock helt rätt i att erfarenheterna och informationen om denna viktiga del av den gemensamma europeiska historien bör bli tillgänglig i alla medlemsstater och att vi bör visa hur idén om ett ekonomiskt samarbete förvandlades till ett äkta fredsprojekt.
Detta bör verkligen inte tillåtas att falla i glömska, och vi skall se över hur vi kan ta till oss idén och finna en möjlig väg.
Herr Blak!
Kontrollen av byråerna omfattar numera ett mycket brett spektrum av olika verksamhetsområden, och därför har det arbete som kommissionen vill tacka er för varit mycket omfattande.
Den nya budgetordningen säger att grundandet av en ny byrå skall föregås av en lönsamhetsberäkning, och jag välkomnar att parlamentet vill se en strikt tillämpning av denna princip.
För de befintliga byråerna är lönsamhetskontroller i samband med utvärderingen fortfarande det bästa sättet, givetvis även i syfte att undvika dubbla strukturer.
Detta är en synpunkt som har stor betydelse i utnyttjandet av knappa budgetmedel.
När det gäller det externa politiska området i byrån för återuppbyggnad delar kommissionen inte åsikten att det finns tillräckliga skäl för att granska förvaltningen.
Vi kommer dock givetvis att kontrollera de händelser ni har tagit upp och informera er om resultatet.
I fråga om utrikespolitiken har ju kommissionen på det hela taget respekterat parlamentets önskemål och avslutat decentraliseringen av uppgifter till byråerna för tekniskt bistånd.
Av de 126 byråerna för information och tekniskt bistånd som fanns i september 2000 fanns 12 kvar i slutet av 2002.
Detta bevisar att vi har följt den väg som parlamentet önskade.
Denna väg åtföljdes av en väsentlig förändring i förvaltningen av programmen för odlingsstöd, nämligen den lokala bestämmanderätten.
Detta rör även Europeiska utvecklingsfonden som Sørensenär föredragande för, och även i detta fall vill jag uttrycka min respekt för grundligheten i betänkandet.
Budgetkontrollutskottet pekar särskilt på att medarbetarna i delegationerna skall ha tillräcklig utbildning för att verkligen klara av de ledande uppgifter som de förväntas klara.
2002 upprättade kommissionen en ny handbok för detta, och nu har det gemensamma systemet för information inom Relex införts för den ekonomiska hanteringen av externa program med den sköna förkortningen CRIS.
Varje delegation skall nu lägga fram en revisionsplan som skall säkerställa en tillräckligt god kontroll över stödprogrammen.
I vitboken om reform av kommissionen listade kommissionen under 2000 alla åtgärder som krävs för den totala reformen.
87 av de 96 åtgärderna har redan vidtagits.
Kommissionen har skrivit en utförlig rapport om detta.
En huvudprincip i reformen är en tydlig ansvarsfördelning i hanteringen av de gemensamma finanserna.
Generaldirektörerna skall nu årligen redovisa hur kontrollstandarderna har tillämpats.
Vilken offentlig förvaltning kräver av sina inrättningar att rapporter som även visar upp svagheterna skall offentliggöras?
Vilken förvaltning kontrollerar sedan med full insyn för allmänheten om de nödvändiga åtgärderna för att förbättra den ekonomiska förvaltningen verkligen har vidtagits?
Jag menar att själva öppenheten är en viktig del av reformen.
Den nya budgetordningen trädde i kraft den 1 januari 2003.
Denna omfattande reform är resultatet av kommissionens och parlamentets gemensamma arbete under åren 2001 och 2002, och jag vill i sammanhanget även nämna rådet.
Reformeringen av redovisningen är i full gång och skall vara avslutad senast i slutet av 2004.
Kommissionen kommer att lämna efter sig en funktion som är reformerad både på djupet och bredden och förberedd för de nya utmaningar som följer med utvidgningen.
Budgetkontrollutskottet och parlamentet har alltid stöttat och hjälpt kommissionen, och i och med processen om beviljande av ansvarsfrihet har parlamentet ökat takten ytterligare för reformen.
(Applåder)
