# ID: svediakorp-gov435025
# author: Staes (Verts/ALE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 915
# sentences: 53
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kolleger!
Först och främst vill jag uttrycka mitt uppriktiga tack för det mycket goda samarbetet, inte bara med kollegerna utan framför allt med generalsekreteraren och hans avdelningar.
Jag kan berätta för er att vi redan före jul fick svar på vår frågelista och att svaren på de frågorna har bidragit till att vi har kunnat innefatta dem helt och hållet i resolutionen.
Jag tror att det är en av de första gångerna det har kunnat ske så tidigt och för den sakens skull vill jag uttala mitt uppriktiga tack.
Jag har betraktat mitt betänkande som ett slags verksamhetsberättelse för Europaparlamentet år 2001.
Jag börjar genast med den viktigaste nyheten.
Jag rekommenderar er alla att bevilja generalsekreteraren ansvarsfrihet för det arbete han har uträttat år 2001.
Mitt betänkande innefattar 120 punkter.
Det är alltså omöjligt att gå in på alla punkter i närmare detalj och därför vill jag endast kommentera ett antal aspekter.
I första hand personalpolitiken.
Jag vill gå in närmare på jämställdhetspolitiken och kvinnornas möjligheter att bli befordrade till högre tjänster i denna kammare.
Parlamentet har uttalat sig om det ett flertal gånger, men det är fortfarande en ömmande punkt.
I mitt betänkande säger jag, tillsammans med budgetkontrollutskottet, att den här målsättningen egentligen inte har uppnåtts.
Endast 22 procent av tjänstemännen i den högsta kategorin är kvinnor.
Tre av de nyligen utnämnda generaldirektörerna och i kategori A befordrades år 2001 endast 14,3 procent kvinnor jämfört med 30,8 procent män.
Därför anser jag att vi måste stödja positivt diskriminerande åtgärder.
Då meriterna är desamma måste tjänster inom ledningen systematiskt gå till kvinnor, tills en balans har uppnåtts.
En annan ömmande punkt är utnämningen av höga tjänstemän.
Jag rekommenderar att frångå gängse praxis enligt vilken geografiskt och politiskt avvägda paket sammanställs.
Jag anser att det inte är bra.
Vi måste gå mot en utnämningspolicy enligt vilken vi baserar oss på kriterier rörande kvalifikationer, förtjänster och kompetens.
Ett annat viktigt kapitel i mitt betänkande rör fastighetspolitiken.
I första hand har vi det faktum att vi måste arbeta på tre arbetsplatser.
I det förra ansvarsfrihetsbetänkandet ombads byrån och generaldirektören att publicera en studie om det.
Den studien finns nu tillgänglig och av den framgår att arbetet på tre olika orter årligen kostar 169 miljoner euro, 120 miljoner euro för infrastrukturen, 40 miljoner euro för extra personal och tjänsteresor och 9 miljoner för diverse andra kostnader.
25 855 dagar går förlorade till följd av tjänsteresor till Strasbourg.
Det kostar skattebetalarna närmare 4 miljoner euro.
Det behöver knappast nämnas att detta leder till problem med vår framtoning.
Varje gång vi tar emot en grupp besökare måste vi förklara det igen.
Det leder inte bara till problem med framtoningen utan också till en förlust av tid och pengar.
Det ligger utom vår inrådan.
Därav rekommendationen till kollegerna som är aktiva i konventet att ta up det här i konventet och se till att man i förberedelserna av förslaget till grundlag granskar om det eventuellt går att ändra artikel 289 i EG-fördraget.
Jag vet att det här fortfarande är ett problem av stor vikt, för ett sådant förslag måste fortfarande vidarebefordras till regeringskonferensen och för ett antal medlemsstater gäller fortfarande ett veto.
Vi är skyldiga oss själva att göra ett försök.
En annan del av fastighetspolitiken beträffar torget ovanför Luxemburgstationen i Bryssel.
Där har den belgiska staten ett antal skyldigheter och borde egentligen stå för kostnaderna.
Vid två tillfällen har skrivelser skickats till den belgiska premiärministern, men han svarar inte.
Därför manar jag den belgiska regeringen att omedelbart fullgöra sina skyldigheter och betala oss dessa 4,74 miljoner euro.
Så har jag också ägnat ett stycke åt byggnaden D4-D5.
Herr talman!
Ni är ansvarig vice talman för fastighetspolitiken och jag säger det här helt öppet: jag anser att ni och förvaltningen har styrt in på en förträfflig väg.
Jag tror att ni har gjort allt för att utföra det här byggnadsprojektet i enlighet med de rätta reglerna.
Inte desto mindre anser jag och det kan ni läsa i mitt betänkande att vissa saker har gått snett, inte på parlamentets sida utan på belgisk sida.
Vi ställdes inför fullbordade faktum, utan att vi rådfrågades.
Det faktum att den belgiska staten vid ett tillfälle uppgav att marken var gratis men att den ändå har hamnat i privata projektutvecklares händer har ytterligare försvårat vår uppgift och det beklagar jag.
Slutligen, herr talman, vill jag också säga något om miljöpolitiken.
Den är ett viktigt element.
Jag beskriver de många bra åtgärder som ni har vidtagit med avseende på byggnaden D4-D5.
Viktiga ansträngningar har gjorts för att snart använda förnybar energi, för att installera solpaneler och sådana saker.
Jag anser att vi måste utarbeta en verklig klimatpolitisk plan för vår institution så att vi i Europaparlamentet också kan bidra till att Kyotonormerna efterlevs.
Förra fredagen presenterade kommissionen en studie som visar att Europa skulle leva upp till Kyotonormen till 18 procent om alla offentliga byggnader i Europeiska unionen använde förnybar energi.
Låt oss föregå med gott exempel, låt vårt parlament ta även det här steget och utarbeta en fullödig klimatpolitisk plan för Europaparlamentet.
(Applåder)
