# ID: svediakorp-gov435009
# author: Prets (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 309
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
Jag vill åter nämna toppmötet i Lissabon.
Det verkar ha inneburit något viktigt på utbildningens område.
Nya program skapas för att motsvara kravet på att bli det mest konkurrenskraftiga och dynamiska, kunskapsbaserade ekonomiska området i världen.
Ett bland många andra lika viktiga instrument är att utnyttja informations- och kommunikationstekniken bättre.
Programmet eLearning - som vi redan har hört - skall nu främja tillträdet till de europeiska bildnings- och utbildningsprogrammen för att förbättra deras kvalitet och tillgänglighet.
Den statistik som Mauro just presenterat visar hur stor klyftan är mellan de enskilda länderna.
Utrustningen i skolorna är bra, men man är dålig på att utnyttja den eftersom lärarnas kunskaper inte räcker.
Här finns med andra ord en stor brist, och därtill kommer skillnaderna mellan nord och syd.
När man konstaterar att utnyttjandegraden i Danmark ligger på nästan 90 procent och i Grekland på cirka elva procent är skillnaderna mellan dessa länder och alltså inom Europa stora.
Den lämpliga lösningen på denna digitala klyfta består i att integrera de andra europeiska instrumenten.
Grundskolor och gymnasieskolor utgör en mycket viktig målgrupp.
Därför tror jag också att det är viktigt att investera mer i denna grupp så att man helt kan ställa sig bakom förslaget på denna andel på 40 procent, närmare bestämt i grund- och gymnasieskolor.
Avslutningsvis vill jag poängtera att framgången för utbildningspolitiken inte bara har med kvantiteten program att göra utan framför allt med ett realistiskt genomförande samt de ekonomiska resurserna.
Därför är det nödvändigt att öka dem från 36 till 54 miljoner euro och inte ta pengarna från andra program och omfördela.
Det är bara så jag kan uppnå ett Europa för den lilla medborgaren, för att använda er egen formulering, fru kommissionär.
