# ID: svediakorp-gov435006
# author: Mauro (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 863
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Innan jag uppehåller mig vid några särskilda frågor vill jag informellt tacka å ena sidan Europeiska kommissionen, företrädd av Reding och hennes medarbetare, och å den andra det grekiska ordförandeskapet, företrätt av utbildningsminister Tsiakaris, ordförande i utbildningskommittén.
Under dessa två månaders hårda arbete är det framför allt tack vare deras tillmötesgående som vi har lyckats hålla oss inom de tidsramar som vi hade ställt upp för behandlingen av det här betänkandet.
Faktum är att tiden var mycket knapp.
Sedan tycker jag att det är viktigt att understryka att ändringarna i Europeiska kommissionens förslag har förankrats både hos kommissionens tjänstemän och med företrädare för rådet.
Var och en av oss har helt klart för sig att det första betydande resultat som vi kommer att uppnå i och med att vi antar detta program just kommer att bli att upphandlingen kan starta inom kort.
Sedan rådets möte i Lissabon i mars 2000 har det gjorts många framsteg när det gäller eLearning, och vi har gått från förslaget till åtgärder för införande av ny teknik inom utbildningssektorn till dagens lagstiftningsresolution som kommer att leda till ett riktigt flerårsprogram.
Som jag framhöll redan under arbetet med kommissionens första meddelande har jag särskilt uppehållit mig vid den roll som lärarna kommer att få som förmedlare av den digitala alfabetiseringen i våra skolor.
Ur denna synpunkt är frågan om lärarnas utbildning, eller åtminstone möjligheterna att göra lärarna redo att använda ny teknik, högsta prioritet.
De ansträngningar som framgår av kommissionens text förtjänar verkligen beröm och stöd.
Icke desto mindre tyckte jag att kommissionens förslag behövde ändras på några punkter, först och främst när det gäller flerårsbudgeten.
Den fråga som jag ställde mig när vi började arbeta var: vilken budget bör man ha för ett så ambitiöst flerårsprogram som detta?
Det är inte lätt att svara på denna fråga, eftersom resurserna verkar vara särskilt knappa när vi talar om kultur och utbildning.
Det som uppmuntrade mig och drev mig att insistera på denna punkt var det förslag som Europeiska kommissionen själv lade i fråga om budgeten för 2003: faktum är att man då, som en förberedande satsning, avsatte 18 miljoner euro i form av utgiftsåtaganden inom budgetposten B3-1000.
Den fundering som fick mig att ändra kommissionens förslag på 36 miljoner euro var följande: är det inte minst sagt ovanligt att besluta att göra av med mindre pengar för varje år för ett flerårsprogram än vad man har beräknat att spendera på en förberedande satsning?
Här väntar jag mig beröm från kommissionens sida för att ha påmint den om att 18 miljoner euro multiplicerat med 3 blir 54 miljoner euro, vilket jag tycker är en lämpligare siffra.
Frågan om omfördelningar i budgeten förtjänar att betonas också i ett annat sammanhang.
I kommissionens budgetförslag hade 25 procent avsatts för kampen mot IT-klyftan.
Jag vill förklara varför jag har krävt en sänkning av detta belopp i mitt ändringsförslag.
Jag är fullständigt övertygad om nyttan av att motverka IT-klyftan, i sociala termer.
Jag är lika övertygad om att medlen för detta skall sökas i andra gemenskapsinstrument - strukturfonderna, Europeiska socialfonden, Leonardo da Vinci-programmet - och detta eftersom om vi håller fast vid att medlen för eLearning skall svara mot behovet att överbrygga IT-klyftan skulle nästan hela budgeten för eLearning gå åt för att göra ett minimum av insatser.
När det däremot gäller e-vänskolekontakterna mellan europeiska skolor, i konsekvens med de målsättningar som antogs i Europaparlamentets föregående resolution, har jag betonat att lärarnas utbildning också här är en prioriterad fråga.
Jag skulle vilja att vi tog oss en funderare på det faktum att under 2002 i genomsnitt 90 procent av låg- och mellanstadieskolorna, 98 procent av högstadie- och gymnasieskolorna och 99 procent av de yrkesinriktade och tekniska skolorna i medlemsstaterna var uppkopplade till Internet, men bara 39 procent av låg- och mellanstadielärarna, 50 procent av högstadie- och gymnasielärarna och 58 procent av yrkeslärarna använde Internet i sin undervisning.
Dessa genomsnittssiffror döljer dramatiska skillnader mellan medlemsstaterna: i Danmark är genomsnittet cirka 75 procent, att jämföras med Grekland som inte når upp till 9 procent.
Dessa siffror, som i sig är mycket talande, leder till två slutsatser: den första gäller användningen av Internet som ett instrument för att underlätta undervisningen.
Det handlar inte bara om tillgång till infrastruktur eller utrustning i skolorna, utan är också en fråga om utbildning av lärare och om skolornas organisation.
Den andra slutsatsen gäller användningen av tekniska resurser.
Här kan målet verkligen bli ett utbyte av god praxis när det gäller metodik och didaktik mellan lärare i de olika medlemsstaterna, eller att man skapar virtuella klassrum.
Av dessa skäl tycker jag att det är viktigt att understryka att kommissionen i sitt förslag borde lägga större vikt vid att finna bättre sätt för lärarna att använda Internet i undervisningen och att uppmuntra spridningen av goda rutiner på detta område.
