# ID: svediakorp-gov434829
# author: Crowley (UEN). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 347
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Även jag vill tacka föredraganden, Theato, för hennes arbete med detta förslag, trots det faktum att jag inte kan ställa mig bakom det.
En av de allra viktigaste faktorerna att ta hänsyn till när vi talar om att inrätta nya kontor eller institutioner inom ramen för de europeiska fördragen är att det finns en rad element som först och främst måste tas i beaktande.
Det rör sig om grundläggande frågor.
Finns det en offentlig efterfrågan på detta?
Nej.
Kommer det att bli mer effektivt?
Nej.
Kommer det att leda till en bättre form av rättvisa?
Nej.
Kommer det på ett mer effektivt sätt att skydda Europeiska gemenskapens eller de europeiska institutionernas ekonomiska intressen?
Nej.
Anledningen är att det i varje medlemsstat redan finns ett antal offentliga åklagare med särskild behörighet på sina egna områden som kan ta itu med bedrägerier och lagföring och som kan förstå reglerna och beviskraven i var och en av medlemsstaterna.
Vi måste se till att alla åklagarämbeten är medvetna om vilka Europeiska unionens ekonomiska intressen är.
Samarbetet mellan OLAF, revisionsrätten och de nationella åklagarna måste förbättras när det gäller väckande av åtal i nationella domstolar, och vid sidan om Eurojust måste större utrymme skapas för domstolspersonal i varje medlemsstat att ägna sig åt gemensamma angelägenheter och dela med sig av utbildningar och kunskaper, så att det så småningom uppstår en gemensamhet.
Jag är något besviken över en av kommentarerna i rapporten där det sägs att gemensamma bevisregler måste inrättas.
I det brittiska rättssystemet, som bygger på sedvanerätt och prejudikat, skapades bevisreglerna under 322 år - och ändå skall vi nu försöka att införa gemensamma regler vare sig vi vill det eller inte?
Vi måste komma ihåg att Europeiska unionens medborgare har rätt att företrädas på ett sätt som står i proportion till deras intressen.
De har rätt till att deras skattemedel skyddas, men skattebetalarna och skattebetalarnas intressen skyddas bäst på nationell nivå.
