# ID: svediakorp-gov434757
# author: Van Brempt (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 749
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kolleger!
I Europa råder det sedan tio år tillbaka en bred enighet om att göra något åt bekämpningsmedelsproblemet.
Det råder också en bred enighet om att den nuvarande rättsliga ramen är otillräcklig och måste kompletteras med en gemenskapsstrategi för hållbar användning av bekämpningsmedel.
Därför välkomnar jag i mitt betänkandet också ingående alla förslag från kommissionen.
Kommissionens förslag är bar men de är, tycker jag, litet för oambitiösa och kommissionen är också lite för oambitiös i sin tidplan.
Med beaktande av det motstånd mot betänkandet som vi som parlamentsledamöter alla har upplevt de senaste dagarna och av den kommande omröstningen i utskottet, vill jag dock ta upp ett antal utmaningar med avseende på den här problematiken som angår oss alla.
Bekämpningsmedel är ett ständigt växande miljö- och hälsoproblem.
Det handlar dock inte enbart om de så kallade föråldrade förråden av bekämpningsmedel, även om det är viktigt att vi är noggranna i vårt arbete med det problemet.
Det handlar dock om mycket mer: vårt dricksvatten, vårt ytvatten, vårt grundvatten innehåller allt mer rester och inte ens regnvattnet uppfyller längre normerna för dricksvatten.
Dricksvattenbolagen måste investera kapital för att ta bort de där resterna igen.
Dessutom innehåller cirka hälften av våra färska livsmedel sådana rester.
De medicinska bevisen på att bekämpningsmedel är orsaken till flera välfärdssjukdomar måste ge upphov till allvarliga funderingar.
Bekämpningsmedel orsakar cancer, nervsjukdomar och fruktbarhetsproblem.
Om lantbrukarna måste producera vår mat i en sorts astronautdräkt, måste vi då inte börja undra om vi inte borde organisera vår livsmedelsproduktion på något annat sätt?
Av alla dessa skäl, och av flera andra skäl som jag inte kan ta upp på grund av tidsbristen, kommer jag i mitt betänkande att lägga tyngdpunkten på att det förutom en riskminskningsstrategi även behövs en strategi för minskad användning.
En hållbar lösning på sikt ryms även i en systematisk minskning av användningen av kemikalier till förmån för förebyggande och andra alternativa åtgärder.
Resistensproblem, kolleger, löser vi inte genom att använda mer utan genom att använda mindre.
Jag utmanar er att hitta en läkare som säger att problemet med motståndskraft mot antibiotika kan lösas genom att använda mer antibiotika.
Vi vet att det inte är så, alltså måste vi i det avseendet se verkligheten i vitögat.
En annan sak som det råder enighet om här i parlamentet, fru kommissionär, är att vi behöver en bredare räckvidd för strategin.
Ja, jordbrukssektorn är ytterst viktig men även myndigheterna - särskilt de lokala myndigheterna - amatörträdgårdsodlare, industri och järnvägar är viktiga användare och det vore för galet om vi inte skulle ta med dessa i vår strategi.
Vi får alltså inte lämna dessa utanför, lika lite som användandet av biologiska bekämpningsmedel.
Ett annat eventuellt problem som det råder särskilt delade meningar om är användandet av genetiskt modifierade organismer.
Vill vi gå ur askan i elden eller vill vi gå i en hållbar riktning?
Långt ifrån de flesta genetiskt modifierade grödorna är resistenta mot växtbekämpningsmedel.
De agrokemiska företagen hade lovat att de genetiskt modifierade grödorna i avsevärd omfattning skulle bidra till minskad användning och minskade risker med bekämpningsmedel.
Det vill jag gärna tro, att vi står öppna för det, men verkligheten talar emot dem.
De här löftena har ännu inte infriats, både med avseende på GMO-soja, GMO-majs och GMO-betor används ännu efter flera år mer växtbekämpningsmedel än i konventionellt jordbruk.
I vårt betänkande ber vi att försiktighetsprincipen tillämpas och att genetiskt modifierade organismer inte tout court hanteras som ett säkert och hållbart alternativ.
Jag begär inte mer men inte heller mindre än det.
Sedan kostnaden.
Vi har i Europa ännu inte gjort någon ordentlig beräkning av vad användningen av bekämpningsmedel egentligen kostar samhället.
I Förenta staterna beräknade man redan för tio år sedan att samhällskostnaderna låg på cirka 2,5 till 4 miljarder US-dollar per år.
Frågan är: vill vi bygga in det i priset, vill vi låta förorenaren betala?
Då dyker användandet av skatter och avgifter upp.
Kolleger!
Vi vet alla att den nuvarande rättsramen är otillräcklig.
Vi begär alla att ett antal steg måste tas.
Därför ber jag också mina kolleger i parlamentet att stödja betänkandet, vilket jag vet är mycket ambitiöst.
