# ID: svediakorp-gov434707
# author: Napoletano (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 419
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Den 17 februari 2003 uttalade Europeiska rådet sitt stöd för FN, och sade sig vilja uppnå målet att avväpna Saddam Hussein på fredlig väg, under hänvisning till de europeiska folkens vilja.
Rådet uttalade sitt stöd för FN: s inspektörer, samtidigt som man sade att man inte ville att inspektionerna skulle fortsätta på obegränsad tid.
Inspektörerna hade också presenterat ett program för avväpning som även innehöll en tidsfrist.
I dag står vi här, i detta parlament, också som företrädare för dessa europeiska folk, den allmänna opinion som rådet hänvisade till, för att utkräva ett ansvar från i första hand de regeringar som stödde, som stöder och som deltar i ett unilateralt krig som vi fördömer reservationslöst.
Kriget är nu inne på sin sjunde dag.
De dramatiska händelserna säger oss att detta inte kommer att bli ett blixtkrig.
Vårt motstånd mot detta krig innebär emellertid inte att vi solidariserar oss med en regim som skall svara för sina brott inför den internationella rättvisan.
Det betyder inte att vi står likgiltiga inför det farliga sluttande plan som detta brott mot den internationella rätten medför och till vilket man kan lägga många andra brott: användningen av förbjudna vapen till lidande för befolkningen, behandlingen av fångar, den kurdiska befolkningens öde.
Och sedan har vi Mellanöstern.
Från vissa aktivisters sida har vi fått höra att detta krig skulle medföra en lösning på problemen i Mellanöstern.
Det verkar inte så.
Vi kan se hur allt hela tiden blir sämre: å ena sidan innebär detta krig ett stöd för extremisterna inom Hamas, å den andra fortsätter insatserna från den israeliska armén.
Slutligen vill jag fråga de europeiska regeringarna: vilka slutsatser drar ni av denna dramatiska erfarenhet?
Till medlemsstaterna vill jag säga: se till att införa federala element i den europeiska utrikespolitiken.
Om ni inte gör det, kommer vi aldrig att få någon gemensam politik.
Kan ni inte se att kommissionen i detta ögonblick utgör en samlande punkt, trots att den saknar makt, medan den höge representantens roll har utplånats av er splittring?
Denna maktlöshet, och den såg vi redan prov på i Balkan, återkommer i dag på ett dramatiskt sätt.
Kom ihåg att summan av 15 eller 25 nationers politik, som återspeglar uråldriga nationella intressen, aldrig kommer att kunna utgöra en europeisk utrikespolitik.
