# ID: svediakorp-gov434702
# author: Roure (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 354
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Irakfrågan tycks ha delat världen i två motsatta läger.
Men fredsdemonstranterna har protesterat i hela Europa och protesterat över hela världen mot den mäktigaste militärmakten i världen.
Utan att ha säkerhetsrådets godkännande har Förenta staterna angripit Irak, men vi vet nu att deras krigsplaner var färdiga sedan lång tid tillbaka.
Vi trodde att en fredlig lösning var möjlig tack vare inspektörernas insats i Irak, men beslutet var redan fattat.
Alla krig i Mellanöstern har alltid slutat i katastrof.
Varifrån kommer då denna oförmåga att lära av det förflutna?
Vårt Europabygge vilar på rätten, och inte på vapenmakt.
Ja, men man kan inte förneka att Europeiska unionen genomgår en verklig kris.
Med vilken rätt uttalar vi oss?
Hur kan man undgå att påminna om artikel 11 i Maastrichtfördraget, som ålägger alla medlemsstater att utarbeta och genomföra en gemensam säkerhetspolitik, i överensstämmelse med FN-stadgan?
FN-stadgan har skändats.
I artikel 2 uppmanas alla medlemmar att avhålla sig från hot om eller bruk av våld riktat mot någon annan stats territoriella integritet och politiska oberoende.
Hur förhåller det sig med respekten för denna artikel?
Betyder detta att det inte längre finns någon lag, något fördrag eller någon stadga som kan stå emot den starkastes rätt?
Det sänder kalla kårar längs ryggraden.
Det vore ett nederlag för demokratin och vi accepterar det inte.
Alla våra höga civilisatoriska principer får inte skändas på detta sätt.
Vilket pris måste vi betala för denna oförmåga att dra lärdom av det förflutna och för att ha dröjt för länge med att bygga ett politiskt Europa som klarar att balansera Förenta staterna?
Det är dags att vi reagerar om vi vill ha ett oberoende och starkt Europa.
Det är dags att vi inför en gemensam försvarspolitik, och det är i så fall nödvändigt att vi tilldelar oss själva resurser till detta.
Låt oss sätta fart, låt oss göra konventet och vår gemensamma framtid till en framgång!
