# ID: svediakorp-gov434684
# author: Van Velzen (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 620
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vårens toppmöte ägde rum under mycket svåra förhållanden.
Jag skall inte gå in på situationen i Irak eftersom min gruppordförande redan gjort det och min landsman och kollega Arie Oostlander kommer att göra det.
Jag koncentrerar mig alltså på den socialekonomiska delen.
Det är tydligt att osäkerheten angående krigets konsekvenser och hur länge det skall pågå kommer att påverka världsekonomin.
Jag tror dock att vi även måste konstatera att den ökande arbetslösheten i Europa naturligtvis började långt tidigare.
En av orsakerna är naturligtvis bristen på strukturreformer i den europeiska ekonomin och de nödvändiga åtgärder som skjutits upp alltför länge.
I det avseendet blev jag enormt chockerad när jag såg den resultattavla som Europeiska kommissionen och det skall de hyllas för för första gången bifogat de handlingar som visar en utvärdering med avseende på Lissabonmötet.
Om man låter den sjunka in ordentligt så kan man konstatera att det finns en enorm klyfta mellan å ena sidan vad som sägs och de beslut som fattas och å andra sidan verkställandet av dem.
Jag tror att ett återställande av förtroendet i den europeiska ekonomin hade varit en minst lika viktig signal vid vårtoppmötet.
Jag måste säga att vårtoppmötet gett mer än jag hade förväntat.
I det avseendet riktar jag alltså också mina gratulationer till det grekiska ordförandeskapet.
Nu gäller det alltså genomförandet och därför har min partigrupp också föreslagit - och jag är glad att andra partigrupper antagit det - att åstadkomma en vägledning i vilken Europeiska kommissionen mer exakt anger vilka åtgärder som måste vidtas för att uppnå Lissabonmålen till år 2010.
Jag hoppas alltså att kommissionen jag vänder mig också till ordföranden, Prodi i oktober 2003 kan lägga fram en sådan vägledning så att vi får en bättre insikt i vad som måste ske under den kommande tiden.
Det är desto mer nödvändigt eftersom vi också kommer att utvidgas inom kort och eftersom Lissabonmålen naturligtvis också med en mycket större europeisk union inom kort måste förverkligas och jag tror att det är bra att fundera över det.
Vi kan konstatera att med avseende på sysselsättningen så har de små och medelstora företagen en viktig funktion.
Det är nödvändigt att till exempel den stadga som vi fastställt för små och medelstora företag, men även handlingsplanen för förenkling av lagstiftning nu verkligen genomförs.
Vi har så länge talat om nödvändigheten av att små och medelstora företag mycket enklare måste få tillgång till medel för investeringar.
Varför gör vi inte det, varför kan vi inte ta bort de här hindren någon gång?
Vi har helt riktigt utarbetat en fin målsättning med avseende på 3 procent av BNP för forskning och utveckling, offentlig och privat, år 2010.
Men, herr talman, även i det avseendet är det nödvändigt att vi konkretiserar det eftersom vissa medlemsstater vid den tiden redan hamnat långt över 4-5 procent och andra befinner sig fortfarande långt därifrån.
Hur skall vi överbrygga den klyftan och vilka insatser måste de olika medlemsstaterna göra?
Vi är för metoden med öppen samordning men det räcker inte och även Europaparlamentet och de nationella parlamenten måste vara engagerade i det här.
Herr talman!
Sammanfattningsvis vill jag säga: vi är på rätt väg men det skulle pryda kommissionen om vi skulle kunna omsätta våra goda föresatser i vägledningar så att vi får något konkret att grunda oss på för att bedöma var vi står, så att vi varje år tillsammans kan utvärdera hur det går och så att medlemsstaterna inte längre kan dölja sig bakom vackra ord.
Nu gäller det att handla.
