# ID: svediakorp-gov434681
# author: Crowley (UEN). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 597
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle vilja ansluta mig till mina kolleger och välkomna några av Europeiska rådets slutsatser, men jag skulle även vilja varna för eller kritisera några av dessa slutsatser.
Syftet med vårens toppmöte var tydligt redan i början: det skulle vara ett ekonomiskt forum, en möjlighet att se över det stadium som vi nu hade uppnått och också dra upp linjerna för en ny väg för framtiden, i synnerhet genom att återigen se över Lissabonstrategin och fastställa vilka förändringar som borde göras innan vi kunde fortsätta mot det nya målet.
Det skulle också ge en möjlighet att fokusera på en fortsatt utveckling av den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, och att även garantera livskvalitet, arbetskvalitet och pensioner åt alla människor inom EU.
Som vi alla vet står vi inför ekonomisk osäkerhet och globala politiska risker vilket gör det svårt att genomföra förändringar.
Vi i Europeiska unionen bör inse att våra händer i viss utsträckning är bundna till de slags åtgärder som vi kan uppnå.
Det finns emellertid möjligheter inom vårt system som kan låta oss bygga vidare på den positiva utvecklingen.
Den ekonomiska och den sociala dimensionen måste flätas samman om vi skall uppnå våra målsättningar till 2010.
För att skapa och upprätthålla arbetstillfällen måste Europeiska unionen bli det mest konkurrenskraftiga ekonomiska området i världen och jag gläds åt att välkomna rådets beslut att inrätta en rådskonstellation för konkurrenskraft.
Vid sidan av detta måste vi fokusera på hela frågan om undervisningen och det slags högre utbildning som ges till personer.
Områden såsom läs- och skrivkunnighet, IT-utveckling, yrkesutbildning och livslångt lärande bör ses som paketets huvuddelar för att ge Europas invånare de nödvändiga redskapen för att kunna möta kraven i en ständigt förändrande ekonomisk omgivning.
Vi måste vara företagarvänliga.
Vi måste vara mer vänligt inställda till flexibilitet och inte ställa upp stela regler och bestämmelser som driver de ekonomiska investeringarna ut från Europeiska unionen och till områden med billig arbetskraft.
Vi måste också se till att kommissionen håller fast vid sitt uppdrag när det gäller den konsekvensbedömning som den genomför och som innebär att föreslå lagstiftning och se vilka effekter det får för industrin.
Sysselsättning är den enda vägen för att tillförsäkra att fattigdom och socialt ogynnsamma förhållanden övervinns.
Likväl kan inte all slags sysselsättning uppnå detta.
Det är kvaliteten på arbetet och de berättigade stöden som kan uppnå det.
Socialt partnerskap har visat sig fungera som en modell med hänsyn till hur vi kan övervinna svårigheter på arbetsplatsen genom att garantera tillbörlig representation för arbetarna och även genom att garantera att företagen har frihet och flexibilitet att gå framåt.
Jag skulle helt kort vilja ta upp två frågor till.
För det första bör en av de huvudsakliga faktorerna vara skyddet av vår miljö.
När vi lämnar över våra länder och vår kontinent till framtida generationer måste vi se till att de är i bättre skick än vad de var när vi ärvde dem.
Det sista jag skulle vilja påpeka är något personligt med hänsyn till Irak.
Vad vi än anser angående vad som är rätt och fel i konflikten i Irak är det viktigaste just nu - och jag gratulerar det grekiska ordförandeskapet till att ha försökt nå samförstånd i denna fråga - att föra samman hela Europa med avseende på humanitärt bistånd, att underlätta återuppbyggnaden av Irak och att se till att dess folk har de rätta redskapen för att fatta sina egna beslut.
