# ID: svediakorp-gov434671
# author: Cohn-Bendit (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 949
# sentences: 48
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Under en debatt i en skola i Tyskland råkade jag till min förvåning på en banderoll som påminde mig om en avlägsen tid då vi brukade demonstrera.
På banderollen stod följande mening skriven:? Att bomba för fred är som att älska för att bli oskuld?.
Jag säger det på franska, för att det är elegantare än på engelska.
Men ni kan alla översätta det till engelska.
Herr talman!
Ni har rätt, detta krig är en intellektuell utmaning, och även en fysisk utmaning, skulle jag vilja tillägga, eftersom vi alla uppenbarligen håller på att förlora vår intellektuella förmåga i splittringen mellan oss.
Helt uppenbart är vissa av rådets uttalanden fullständigt bisarra, liksom även vissa uttalanden från ledamöter i detta parlament.
Herr Watson!
Självklart är vi för humanitär hjälp och det är också den enda fråga där alla är överens.
När vi talar om sådant vi är överens om, handlar det om humanitär hjälp.
Men det problem vi nu står inför är mycket enkelt.
Kommer detta parlament, ja eller nej, att i morgon göra ett tydligt uttalande om detta krig?
Kommer detta parlament i morgon att vara lika löjligt som ministerrådet eller rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser), eller kommer vi att samla en majoritet?
Och när jag säger det vänder jag mig till alla som till varje pris vill undvika en majoritet.
De borde ta sig en fem minuters funderare.
Det finns två enkla ståndpunkter man kan inta.
Den första är den som företräds av koalitionen av länder som vill ha ett krig, för att de anser att det är viktigt och nödvändigt, precis som vi nyss sade.
Må de rösta för en resolution som säger: kom igen, fortsätt, herr Rumsfeld och kompani, ni har rätt, ut och befria hela världen i Guds namn och visa att man kan älska och ändå vara oskuld.
Det är deras fulla rätt.
Den andra ståndpunkten består i att man i detta parlament försöka hitta en majoritet som säger nej till krigets logik, en majoritet likt den vi samlade i slutet av januari när kriget förklarades olagligt.
(Applåder)
För att göra detta och samla en majoritet mot krig, måste man kunna kompromissa.
Annars är vårt intellektuella tillkortakommande exakt detsamma som för rådet under rådsmötet i Bryssel.
Detta är det problem vi står inför i dag.
Ändå är saken enkel.
Det finns de som säger att kriget inte har sanktionerats av Förenta nationerna, och andra som säger att det varken är lagligt eller befogat.
Själv hävdar jag att det är samma sak och att det bara är ideologerna i detta parlament som kan vilja bevisa att det finns en skillnad mellan alla dessa fraser.
När vi har konstaterat att detta krig inte har sanktionerats av Förenta nationerna kan vi självklart säga att det är obefogat!
Därför är det uppenbart att vi kommer att ha vunnit en delseger om vi får igenom detta förslag.
För att gå in på själva resolutionstexten, pågår en omfattande diskussion om huruvida man skall säga att man med eftertryck beklagar, eller att man fördömer det faktum att Förenade kungariket, Förenta staterna, Spanien, Italien och Polen - och några till, vilka det nu var - ensidigt har beslutat att det var bra med krig och att de fattat detta beslut.
För mig är det viktiga att det i denna resolution sägs att man borde ha fullföljt vapeninspektionernas logik och att vi är mot alla dem som brutit denna logik genom att ersätta den med krigets logik.
För mig är detta alltså inte en fråga om ordval.
Jag vill avsluta med att säga något viktigt.
Det finns lögner som fortsätter att hållas vid liv av regeringscheferna.
Att säkerhetsrådet inte röstade för det resolutionsförslag som Förenta staterna, Förenade kungariket och Spanien lade fram, beror inte på Frankrikes eller Rysslands veto, utan på att det i säkerhetsrådet inte fanns någon moralisk majoritet för att inleda ett krig.
Detta är sanningen!
(Applåder)
Med den utgångspunkten tog Chile och Mexiko, som är ekonomiskt beroende av Förenta staterna, det modiga beslutet att föreslå en resolution där man just höll fast vid logiken bakom inspektionerna.
Jag hävdar därför att detta parlament när det lägger sin röst i morgon även kommer att rösta om denna seglivade lögn, en lögn som hålls vid liv av den brittiske och spanske utrikesministern, och jag vet inte vem mer.
Den moraliska majoritet som uppstod till stöd för ett ingripande i Kosovokonflikten - 13 mot 2 - har i säkerhetsrådet inte kommit till uttryck när det gäller ett militärt ingripande i Irak.
Detta är den historiska sanningen.
Resten är bara en skamsen lögn från regeringschefer som är rädda för sin egen befolkning.
Man måste säga som det är.
Jag skall avsluta med att säga att jag hoppas att parlamentet i morgon kommer att vara klokt nog att rösta så att vi kan säga att de som försvarar kriget har besegrats och försatts i minoritet.
Om vi vinner kommer vi att ha vunnit mer än en strid om ord, och varje grupp kommer sedan att kunna försvara helheten utifrån sin ideologi.
Denna moraliska seger över dem som försvarar kriget, den kan vi vinna i morgon, om vi har förmåga att kompromissa.
(Applåder)
