# ID: svediakorp-gov434564
# author: Ribeiro e Castro (UEN). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 798
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Jag måste tyvärr börja med att påpeka att jag inte är överens med en av mina kolleger.
Jag beklagar att Figueiredo inte har kunnat motstå frestelsen att prioritera sidofrågor, snarare än att koncentrera sig på huvudfrågan.
Sidofrågan i det här fallet är den nationella oppositionens småaktiga käbbel.
Till råga på allt är det som Figueiredo säger inte sant, eftersom Portugals premiärminister och de lokala myndigheterna har agerat orubbligt och outtröttligt när det gäller den här frågan.
Deras åtgärder överensstämmer i själva verket med de portugisiska ledamöternas enade agerande i den här frågan, och detta förklarar i stor utsträckning den riktning som den här debatten har tagit och många av de framgångar som har nåtts när det gäller den kompromissresolution, vilken vi kommer att rösta om snart.
Vi får hoppas, särskilt när det gäller det portugisiska fallet med C &amp; J Clark, som har upprört alla i Portugal, att kommissionen till slut kommer att dra de nödvändiga slutsatserna för att komma till rätta med ett problem som har funnits under en lång tid: att företag jagar efter gemenskapsstöd.
Jag minns fortfarande ett exempel som fick stor uppmärksamhet i Portugal för tio år sedan: fallet Thierry Rousell.
Han såg goda framtidsutsikter - det sade han åtminstone - i regionen Brejão, ingav förhoppningar och stal sedan många miljoner portugisiska escudos.
Ännu i dag har detta ärende inte retts ut helt och hållet och har inte heller gått till rättegång.
Vi har haft de här problemen i många år, och någon gång måste vi lösa dem.
Industriell omlokalisering och omstrukturering och företag som lägger ned verksamheten när de väl har mottagit finansiellt stöd från Europeiska unionen är inte någon ny företeelse, men omfattningen av och omständigheterna kring detta har ändrats avsevärt.
Vi vet att företagens skäl för att lägga ned och sedan omlokalisera verksamheten är många och varierande.
Vi är även medvetna om de skadliga effekterna av omlokaliseringar, särskilt när de leder till att arbetstillfällen försvinner från regioner som inte har några andra alternativ.
Det nyligen inträffade fallet med C &amp; J Clark i Castelo de Paiva talar för sig självt.
Dessa beslut ledde till många uppsägningar och att tusentals jobb hotas av det långt-ifrån avlägsna framtidsperspektivet av massuppsägning av de anställda - det vill säga dem som har överlevt tidigare rundor av uppsägningar - med oerhört allvarliga återverkningar för den regionala ekonomin.
Förutom dessa konsekvenser kan vi tillägga alla indirekta effekter som leder till förlorade arbetstillfällen och uteblivna beställningar för underleverantörer, av vilka de flesta är bräckliga små och medelstora företag, som startats som sidogrenar av det huvudsakliga projektet och som är beroende av detta.
Vi kan följaktligen inte stå likgiltiga inför den här frågan.
Vi kan inte bortse från, eller låtsas som vi är inte är medvetna om det faktum att dessa företag i de flesta fall, särskilt i mål 1-regionerna, drar nytta av finansiellt stöd från gemenskapen och direkt eller indirekt finansiellt stöd från medlemsstaterna.
Vi kan inte heller bortse från eller låtsas vara omedvetna om det faktum att de flesta av de företag som lägger ned, omlokaliserar eller försöker omlokalisera sin verksamhet, oftast inte är de företag som har problem; de är i stället framgångshistorier med höga produktivitetsnivåer och erkänd produktkvalitet.
Beslutet om nedläggning är därför grymt socialt sett och styrs enbart av externa ekonomiska skäl.
Vi måste ta hela ansvaret för den här frågan och komma ihåg att Europeiska unionen är den mest betydelsefulla aktören i världen på det här området.
Det är därför särskilt viktigt att unionen kan garantera att det finns en intern disciplin i företagsomläggningar på den inre marknaden.
Vi vill i det här sammanhanget uttrycka vår solidaritet med de arbetstagare som berörs, direkt eller indirekt.
Vi anser att det är oacceptabelt att ett multinationellt företag, som har dragit nytta av finansiellt stöd från gemenskapen i den medlemsstat som det har beslutat inleda verksamhet i, kan överträda de krav som är förbundna med detta stöd.
Vi uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kräva att företag med verksamhet inom hela gemenskapen avstår från att fatta beslut som kommer att skada sysselsättningen, och att de först noga måste överväga alla möjliga alternativa lösningar.
Vi ber kommissionen att se över de stödmekanismer, såväl på nationell nivå som på gemenskapsnivå, som företagen i fråga har dragit nytta av, vilka stödet fördelas genom.
Vi måste alla vara medvetna om vad som pågår på det området och att den allmänna opinionen även kan utöva kontroll och införa sina egna sanktioner.
