# ID: svediakorp-gov434560
# author: Bastos (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 875
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, ärade kolleger!
Jag skulle vilja kunna gratulera kommissionsledamot Fischler till det uttalande han just gjorde inför parlamentet, men det kan jag inte.
Anledningen till att jag inte kan göra det är det sneda resonemang som har lett till ett förlegat tillvägagångssätt för att ta itu med ett problem som har funnits länge, som kommissionsledamoten själv sade alldeles nyss, och även på grund av kommissionens meddelande är en besvikelse.
Vad vi kommer att göra i bästa fall är att försöka begränsa de skador som har orsakats av missbruk av gemenskapsstöd som har beviljats multinationella företag.
Om kommissionen hade varit mer förutseende och vaksam hade kanske de nedläggningar och omstruktureringar av företag, vilka är anledningen till att kommissionen har utarbetat detta meddelande, inte inträffat.
Jag vill personligen och på PPE-DE-gruppens vägnar uttrycka min odelade solidaritet med alla anställda, särskilt dem i Portugal, som drabbas av utländska företags beslut att lägga ned sin verksamhet.
Personalnedskärningar är ett förödande slag för de som berörs och för deras familjer.
Jag vill ta upp två fall som jag är mycket väl insatt i: Clarks skofabrik och Bawos klädesfabrik.
I januari i år beslutade företaget Clarks ledning, helt oväntat och utan att rådgöra med någon, att lägga ned sina fabriker i Castelo de Paiva i Portugal, vilket ledde till att 588 anställda blev arbetslösa.
Två år tidigare hade de under liknande omständigheter lagt ned sin fabrik i Arouca i samma region, och där blev nästan 500 personer arbetslösa.
Clark hade dragit nytta av enorma summor i gemenskapsstöd, såväl nationellt som lokalt.
För att rättfärdiga denna massuppsägning hävdar företaget att den var nödvändig för att det skall kunna hålla konkurrenskraftiga priser.
Detta var ett citat från det pressmeddelande som Clark offentliggjorde den 10 januari.
Nästa fall är följande: I februari i år började ledningen för företaget Bawo att forsla bort maskiner från sin fabrik i Estarreja i skydd av mörkret och helt utan de anställdas vetskap.
En av de anställda insåg av en ren händelse vad som pågick och larmade sina arbetskamrater.
Alla anställda höll vakt vid fabriksgrindarna, dag och natt, till dess att domstolen beordrade att utrustningen skulle beslagtas.
Båda företagen har för avsikt att omlokalisera verksamheten till länder som ingår i utvidgningen och till tredje länder.
Dessa fall sätter dåliga exempel och väcker följande frågor: Var är balansen mellan de ekonomiska intressena, företagens intressen och arbetstagarnas och samhällets rättigheter?
Vad kommer att ske med den europeiska sociala modellen om utvecklingen fortsätter på det här sättet?
Herr talman, herr kommissionär!
Vi är för konkurrenskraft, vi är inte fientligt inställda till globaliseringen, vi förstår världsmarknadens konkurrensbetonade karaktär, men vi kan inte acceptera att ekonomin betraktas som ett ändamål i sig själv, snarare än något som står i mänsklighetens tjänst.
Vad vi inte kan tillåta är att de europeiska skattebetalarnas pengar används för att belöna företag som flyttar från land till land i jakt på större vinster och billigare arbetskraft.
Dessutom agerar företagen på det här viset, utan att visa någon social hänsyn, varken för sina anställda eller för deras familjer, och de bryr sig ännu mindre om de ekonomiska effekterna i den region som berörs.
De stöd som beviljas måste bidra till att skapa arbetstillfällen, och inte för att finansiera omlokaliseringar.
Vi har inte för avsikt att hindra företag från att stänga eller omlokalisera sina fabriker, men vi vill se till att de företag som drar nytta av finansiellt stöd gör åtaganden och ger garantier för långtidsarbeten.
Sysselsättningen är en prioriterad fråga för Europeiska unionen.
I Lissabonstrategin fastställs målet att nå full sysselsättning under detta årtionde.
Parlamentet ser med oro på utvecklingen när det gäller målen från Lissabon.
Tendensen att omlokalisera företag blir allt vanligare i flera medlemsstater, vilket leder till arbetslöshet och äventyrar regionernas ekonomiska och sociala utveckling.
Följden av detta kommer att bli ett ökande tryck på systemen för social trygghet, vilka kommer att bli tvungna att bära kostnaderna för socialhjälp för dessa arbetslösa medborgare, och i och med detta går vi naturligtvis ännu längre från den vision som fastställdes i Lissabon.
Något måste göras och det snabbt.
Vi uppmanar därför kommissionen att utarbeta en lagstiftningsram för att tillföra en moralisk aspekt för beviljandet av medel ur gemenskapsfonderna till företag.
Tydliga regler måste fastställas, och missbruk av företag som mottar stöd från Europeiska unionen måste bestraffas.
Kommissionen måste vägra att bevilja stöd till företag som inte respekterar de åtaganden de har gjort till medlemsstaterna och tvinga dem att betala tillbaka sådant stöd.
Som en omedelbar åtgärd uppmanar vi kommissionen att övervaka de stängningar av företag som för närvarande är på gång och att utarbeta en förteckning över företag som inte uppfyller sina löften.
Avslutningsvis vill jag säga att vi välkomnar de andra politiska gruppernas stöd, särskilt kollegerna från den socialistiska gruppen, som har förstått vidden av de allvarliga konsekvenserna av dessa företags omlokaliseringar inom gemenskapen.
