# ID: svediakorp-gov434511
# author: Schnellhardt (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 364
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
I mer än 25 år har vi arbetat på ett europeiskt konsumentskydd.
Inte ett sammanträde med Europaparlamentet äger rum utan att konsumentfrågor behandlas.
De bestämmelser som gällt under åren har visat sig hålla måttet - och här motsäger jag några talare - och även gjort verkan, men i slutändan ledde de till ett oöverskådligt lagpaket.
Dessutom finns det fortfarande luckor.
Det är därför riktigt att kommissionen med förslagen till konsumentskydd söker och föreslår vägar ut ur virrvarret.
Jag vädjar om ett ramdirektiv med en generalklausul, som är baserad på ren affärspraxis.
Allt oftare på den inre marknaden leder antingen avsaknad av bestämmelser eller spelrum i direktivet till hinder för den inre marknaden.
Särskilt med tanke på utvidgningen bör man avhjälpa detta snarast möjligt.
Därvid bör man inte bara bekämpa ohederlig affärspraxis mot konsumenterna, utan också mellan alla aktörer på den inre marknaden.
Försöken från flera medlemsstaters sida att med hjälp av en skylt om konsumentskydd eller hälsoskydd skydda nationella marknader och nationell industri mot konkurrens hör till denna kategori.
Det finns också s.k.? konsumentskyddare?, som låter sig spännas för denna kärra och hjälper till att tränga bort konkurrenter från marknaden.
Därför anser jag att det är nödvändigt att förordningens rättsliga form tillämpas i högre utsträckning och att man därigenom åstadkommer mer rättssäkerhet.
Det leder också till harmonisering, och den behöver vi på den inre marknaden.
Kommissionen har i bilagan ställt samman en omfattande lista.
Dessa punkter är alla viktiga.
Med de nya tyngdpunkterna i Whiteheads betänkande inför vi emellertid en rangordning från viktigt till mindre viktigt.
Whitehead har genom sina inlägg i dag egentligen motsatt sig denna rangordning.
Konsumenter kan bara utnyttja sina rättigheter om de känner till dem.
Informationspolitiken bör utgöra en tyngdpunkt i arbetet inom ramen för konsumentskyddet.
Därvid spelar konsumentorganisationerna en viktig roll.
De måste stödjas av regeringarna.
Det är illa beställt med det i våra medlemsstater.
Därför måste vi skapa dessa konsumentcentrum i våra medlemsstater för att komma framåt på detta område.
