# ID: svediakorp-gov434472
# author: Bösch (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 775
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
Jag hoppas att ni i denna intima runda vid denna tid är lika väl till mods som jag, och ni vet också varför vi är här så sent.
Kommissionen har inte sett sig i stånd att följa den europeiska lagstiftningen och i tid leverera rapporten om hur OLAF fungerar.
Europaparlamentet har väntat på denna rapport.
Vi trodde inte det var möjligt att kommissionen, som fördragens väktare, skulle bryta mot fördragen - det gäller förordning 1073 / 99.
Därför träffas vi i kväll.
Jag hoppas att något sådant inte kommer att upprepas och jag förväntar mig att denna rapport läggs fram snarast.
Vi kommer också att behandla denna fråga när vi beslutar om ansvarsfrihet, fru kommissionär, vi kan inte stillatigande se på hur en väktare av fördragen medvetet bryter mot fördragen.
Ett par positiva punkter: För det första är jag mycket glad över - och det kommer vi förhoppningsvis att besluta om genom ett ändringsförslag i morgon - att OLAF: s övervakningskommitté äntligen åter har tillsatts.
Vi blev upprörda när ett medlemsland av mycket simpla skäl försökte förhindra ett omval av ledamöterna.
Jag gratulerar det grekiska ordförandeskapet till denna framgång, och jag tackar er uttryckligen, fru kommissionär, för stödet på detta område.
För det andra är jag mycket glad över att kommissionen äntligen har för avsikt att vidta åtgärder gentemot en tidigare kommissionsledamot.
Kommissionen följer därmed Europaparlamentets uttryckliga önskan, också i enlighet med artikel 213 i EG-fördraget.
Det är - oberoende av den ekonomiska omfattningen av det förmodade missförhållandet - viktigt att man går vidare här för att ändra kulturen inom EU: s förvaltning.
När jag talar om kulturen inom förvaltningen så kommer jag naturligtvis till frågan om Eurostat, fru kommissionär.
Jag ansåg egentligen att det inte var möjligt att mer än tre år efter att en kommission avgått se på hur en så viktig inrättning som Eurostat skulle skadas - vilken hur som helst skall övervaka de varningsskrivelser som skickas till unionens finansministrar.
Jag vill redan nu säga er att det inte är Europaparlamentet som avslöjar missförhållandena där, utan det är kommissionen som åtminstone sedan 1999 känt till att det inte står rätt till inom Eurostat, och ni blundade för det i flera år.
Den enda åtgärd ni vidtog var att skicka den tjänsteman som än en gång drog upp detta fall, efter att OLAF misslyckades år 1999, med full lön till Danmark för att gå omkring där och promenera.
Detta erinrar igen om en holländsk tjänsteman, som vi hade här en gång, där exakt samma sak inträffade.
Inga konsekvenser, inte ett spår av nolltoleranspolitik, så som man i början av denna period lovat oss.
Jag kan här bara uppmana kommissionen att ändra detta förhållningssätt så snabbt som möjligt!
Ni står inte någonstans inom en kvadratmils yta i Bryssel inför detta ansvar, utan ni skall ansvara inför 370 miljoner européer, och företrädarna för dessa 370 miljoner är just detta parlament, som ni även i fortsättningen tänker dölja mer för än ni blottlägger.
Jag vill ge er ett exempel på hur det inte får gå till.
Jag fick i dag ett telefonsamtal och, herr talman, ge mig ett par sekunder till för detta.
Jag måste nämna det, eftersom det handlar om en grundläggande fråga.
Ni vet att under posten A-3035 i Europeiska unionens budget finns det medel för att underhålla platserna för de nazistiska koncentrationslägren.
Vi talar här om ett fundament för Europas enande.
Även sådana organisationer kan få stöd, som i första hand syftar till att hålla minnet av offren i de nazistiska koncentrationslägren levande, eller att undersöka fenomenet med nationalsocialismen ur historisk synvinkel.
Ansökan måste gälla ett projekt som börjar mellan 1 juli 2003 och 1 december 2003, och som avslutas fram till 30 juni 2004.
Fru kommissionär, minnesdagarna för offren i dessa nazistläger äger rum på årsdagen av deras befrielse.
Befrielsen ägde bevisligen rum år 1945 inte mellan 1 juli och 31 december, utan under våren - i april och maj - och då firas dessa minneshögtider!
Har era tjänstemän och era enheter hittills inte insett detta, fru kommissionär?
På detta vis reformeras inte den europeiska förvaltningen.
Jag uppmanar er härmed att genast upphöra med sådana dumheter och äntligen utfärda föreskrifter som slutligen också motsvarar omfattningen och värdigheten i detta program!
