# ID: svediakorp-gov434449
# author: Swiebel (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 406
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Gender mainstreaming hamnade på Europaparlamentets dagordning för cirka tio år sedan och via EU på FN: s dagordning genom gemensamma insatser från svenska och nederländska feministiska politiker.
Jag vet det så noga eftersom jag själv var med.
Grundtanken bakom den här metodiken, nämligen att kvinnoproblem är problem som skär igenom alla linjer, är dock av mycket äldre datum och har använts inom politiken mycket tidigare.
I Nederländerna talade vi om? facettpolitik? och politisk integrering, i Tyskland sade vi att kvinnopolitik, fru Gröner, var en sektorsövergripande fråga och på franska hette det helt enkelt le mainstreaming.
Erfarenheterna av det här är litet växlande.
Med framgångarna och även med problemen skulle vi redan kunna fylla en rejäl bokhylla.
Tyvärr stöter vi i den bokhyllan även på missförstånd och kanske till och med uppsåtliga förvrängningar.
Vissa falska profeter försöker nämligen sälja vad som egentligen är en specifik politik under täckmanteln gender mainstreaming och det har vi ingen nytta av.
Lyckligtvis har vår föredragande Gröner i sitt mer än förträffliga betänkande hejdat strömmen av sådant missbruk genom att tillämpa det här begreppet i Europaparlamentet.
I betänkandet klargörs en gång för alla att gender mainstreaming inte är: add women and stir.
Alltså: lägg till en nypa kvinnor i soppan, rör om och det är klart.
Nej, så går det inte.
Med gender mainstreaming syftar man till att så kallad allmän politik blir av med sin allmängiltighet, att vi slår hål på den myten och att vi ser efter hur olika det inverkar på män och kvinnor.
Vi måste inse att vi fortfarande har långt kvar innan det här blir helt införstått.
Många män kan inte fördra tanken på att deras verklighetsbild inte gäller för kvinnor.
Bakom de definitionerna av verkligheten döljs maktpositioner som, det vet feminister, aldrig kommer att ges upp utan strid.
Den politiska fråga som ligger bakom det här betänkandet är då också följande: är de män som styr och ställer här i parlamentet verkligen beredda att gå en bit åt sidan och dela makten med oss?
Så länge vi inte kan besvara den frågan med ett uppriktigt ja så måste vi fortsätta på den här vägen, trots alla pessimistiska yttranden jag hör.
Vi måste fortsätta slå på stora trumman.
