# ID: svediakorp-gov434448
# author: Eriksson (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 263
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill bara erinra om att Simone de Beauvoir sade:? Vi föds inte till kvinnor, utan vi blir det?.
Det sociala könet.
Mannen är fortfarande norm.
Med det menas att som män behandlar män så behandlar också kvinnor män, och som män behandlar kvinnor så behandlar många kvinnor kvinnor.
Det är därför som gender mainstreaming-metodiken är viktig som ett stöd i en sorts könsmässig strukturomvandling, som är absolut nödvändig.
Sverige brukar pekas ut som världens mest jämställda land, men män och kvinnor i Sverige är inte jämställda.
Vi är långtifrån jämställda.
Detta säger väl mycket om tillståndet i världen i övrigt.
Efter det senaste valet i Sverige i september 2002 består vårt nationella parlament av 47 procent kvinnor, alltså t.o.m. fler än de 44,3 procent som Dybkjær nämnde.
Detta har kunnat ske genom partiernas egna ändringar och åtaganden samt genom det så kallade frivilliga kontraktet med väljarna, vilka också på ett aktivt sätt har röstat in kvinnor.
1998 var jag ansvarig för gender mainstreaming och försvarade detta här i kammaren.
Jag kan inte se att särskilt mycket, eller ens någonting, har hänt på dessa fem år.
Många har lärt sig att säga gender mainstreaming, men det sker inga förändringar bara för att man lär sig säga ett nytt ord.
Vi måste alltså lära oss att utöva det.
Vi kan börja med att anta och verkställa Gröners trots allt ganska självklara och blygsamma förslag.
