# ID: svediakorp-gov434438
# author: Gröner (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 651
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi väntar ivrigt på kommissionsledamoten, som också har meddelat att hon skall komma.
Jag hoppas att hon snart är här.
I mitt initiativbetänkande från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor ägnar jag mig åt jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentet, både på politisk och på administrativ nivå.
Vi har i vårt utskott diskuterat med aktörerna, fört en rad samtal både med talmannen och med generalsekreteraren, en offentlig utfrågning följde, och vi har också samtalat med personalrepresentanter och med det rådgivande utskottet.
Europeiska unionens skyldighet att åstadkomma jämställdhet mellan kvinnor och män är förankrad i EG-fördraget i artiklarna 2, 3 och 13 och i artikel 23 i stadgan om Europeiska unionens grundläggande rättigheter.
Jämställdhetsperspektivet som politisk strategi skall hjälpa till att förverkliga detta anspråksfulla mål.
Detta är också i enlighet med åtgärdsplattformen från Beijing, i och med att man utifrån jämställdhetsperspektivet skall driva på utveckling, organisation och utvärdering av politiska beslutsprocesser och åtgärder så att hänsyn tas till utgångsvillkoren och effekterna på kvinnor och män på alla politikområden och på alla nivåer, för att man skall kunna arbeta mot målet med ett faktiskt jämställande av kvinnor och män.
Europaparlamentet måste visa sig vara en motor för jämställdhet och har alltid varit detta i det förflutna, och jämställdhetsperspektivet måste nu inbegripas i vår politiska verksamhet och våra strukturer på ett samstämmigt och omfattande vis.
Därför föreslås i detta betänkande en rad åtgärder för att principen om jämställdhet skall förankras långsiktigt.
Att stärka kvinnornas ställning är därför en viktig aspekt, men inte den enda, utan det gäller att ställa den dubbla strategin i förgrunden som en princip.
Vi föreslår i betänkandet följande åtgärder: Europeiska unionen måste spela en föregångarroll och visa att det engagerar sig aktivt.
Ett yttre tecken på detta är också i Europaparlamentet, liksom i kommissionen, att man tillsätter en högnivågrupp för jämställdhet med parlamentets talman som ordförande, så som redan skedde i kommissionen under ordförande Santer.
Vi ligger här absolut lite efter.
Utskottsordförandekonferensen skall tas med och måste utarbeta förslag tillsammans med delegationsordförandena, och lägga fram rekommendationer för talmanskonferensen om hur jämställdhetsperspektivet skall kunna genomföras obligatoriskt inom respektive rådande politikområden.
Vårt förslag till detta är att utnämna en ledamot - helst ordföranden eller en vice ordförande - som ansvarig för jämställdhetsperspektivet, och de enskilda utskotten skall sedan i sitt arbetsprogram leta fram projekt som visar hur jämställdhetsperspektivet förverkligas inom deras verksamhetsområde, och systematiskt granska följderna av åtgärderna för kvinnor och män.
Planeringen och genomförandet skall dessutom, liksom utvärderingen, vara inriktade på fastslagna kvalitetsnormer och möjliggöra en intern benchmarking.
Varje utskott företar sedan en årlig utvärdering av sin verksamhet och sina resultat på jämställdhetsområdet, med ledning av tidigare fastslagna mål, och granskar dessa åtgärder.
Vårt förslag är att utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor sedan sammanfattar de enskilda rapporterna till en årsrapport om jämställdhetsperspektivet, och avger rekommendationer för det fortsatta arbetet.
Ytterligare ett knippe åtgärder måste vidtas, även i enlighet med överenskommelsen om yrkes- och familjemässig verksamhet för medarbetarna.
Användning av könsneutralt språk är exempelvis ett viktigt mål.
Vårt mål måste också vara att med tanke på utvidgningen även inbegripa kandidatländerna och med sikte på parlamentsvalen 2004 arbeta för att åstadkomma en välavvägd representation av män och kvinnor.
Situationen ser sådan ut att Europaparlamentet visserligen alltid varit en föregångare, men när allt kommer omkring låg andelen kvinnliga ledamöter år 1979 på 17,5 procent; nu har vi 31 procent.
I konventet kan dock en tillbakagång noteras.
Jag anser att det är mycket viktigt att vi, när vi genomför benchmarking och jämställdhetsperspektivet, ger en politisk signal, för att vi skall göra framsteg till valen 2004, och inte gå tillbaka.
