# ID: svediakorp-gov434430
# author: Papandreou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 472
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I fråga om de länder på västra Balkan som Dupuis nämner - Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien och Montenegro - skulle jag vilja svara honom att deras europeiska perspektiv som tänkbara framtida medlemsstater bekräftades vid det toppmöte som ägde rum i Zagreb mellan Europeiska unionen och dessa länder i november 2000, på grundval av Europeiska rådets slutsatser i Feira den 19 och 20 juni 2000.
Dessutom erinrade Europeiska rådet vid sitt möte i Köpenhamn, i december förra året, om anslutningskriterierna, som fastställdes av just Europeiska rådet i Köpenhamn, men i juni 1993.
Och det bekräftade att länderna på västra Balkan har ett europeiskt perspektiv.
Det underströk även sin beslutsamhet att stödja deras ansträngningar att närma sig Europeiska unionen ytterligare och välkomnade likaså det grekiska ordförandeskapets beslut och prioritering, om ni så vill, att anordna ett toppmöte i Thessaloniki den 21 juni.
I toppmötet kommer Europeiska unionens medlemsstater och länderna i regionen västra Balkan att delta.
I det grekiska ordförandeskapets arbetsprogram för utvidgningen sägs uttryckligen att ordförandeskapet kommer att fortsätta och intensifiera samarbetet med länderna i regionen i syfte att integrera dem så fullständigt som möjligt i Europas politiska och ekonomiska krets.
Och vårt mål är naturligtvis att denna process skall bidra så att de verkligen kan ges status som möjliga kandidater för anslutning till Europeiska unionen.
Rådet påminner även om att Kroatien, av dessa länder, lade fram en ansökan om medlemskap den 21 februari 2003.
Rådet kommer inom kort att utvärdera denna ansökan och även överlämna den till kommissionen, som naturligtvis kommer att skärskåda ansökan i avsikt att yttra sig innan beslut om denna fattas i rådet.
Denna ansökan vittnar likväl, anser jag, om det intresse som finns i regionen för den egna europeiska utvecklingen och om den betydelse som Europeiska unionen har fått, om den dragningskraft, om ni så vill, som Europeiska unionen utövar på regionen och som gör att vi kan hoppas att drivfjädrarna till de nödvändiga reformerna i regionen kommer att vara betydande, eftersom det rör sig om reformer som är mycket viktiga för stabiliteten på Balkan.
Det säger följaktligen sig själv att toppmötet i Thessaloniki kommer att utgöra en ny milstolpe i det speciella förhållandet mellan Europeiska unionen och länderna på västra Balkan.
I fråga om länderna i södra Kaukasus - Armenien, Azerbajdzjan och Georgien, men även Moldavien - är Europeiska unionen och dess medlemsstater associerade med dem genom avtal om partnerskap och samarbete.
Europeiska unionen har föresatt sig att bidra till att konsolidera rättsstaten, de ekonomiska reformerna, freden, säkerheten och stabiliteten i dessa länder, varav inget ännu har lämnat in ansökan om medlemskap.
