# ID: svediakorp-gov434357
# author: Patten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,117
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Med er tillåtelse kanske undertecknad - som är mindre kunnig än sin kollega - kunde inleda debatten enligt angivelserna på tavlan, och att min kollega kommissionsledamot Bolkestein tar till orda därefter, eftersom denna fråga berör båda våra behörighetsområden.
Jag vill upprepa det jag sade redan i början av den föregående debatten och be parlamentet om ursäkt för att jag är tvungen att ge mig av tidigt, även om min utomordentliga kollega kommer att stanna kvar till slutet på debatten.
Under den förra debatten förklarade jag att jag måste flyga till Kroatien och Belgrad senare i eftermiddag och jag vet att parlamentet, inte minst på grund av dagens tragiska händelser, kommer att ha förståelse för detta.
Låt mig nu återgå till det föreliggande ärendet.
Den amerikanska kongressen godkände den 19 september 2001 lagen om flygsäkerhet, en av de många lagar som Förenta staterna införde efter den 11 september 2001 med ett dominerande syfte: att förbättra den nationella säkerheten, framför allt genom säkerhetsåtgärder på transportområdet.
Det grundläggande syftet är att förhindra terroristhandlingar genom att potentiella gärningsmän upptäcks redan innan de kommer in i landet.
Förenta staternas kongress har i detta sammanhang begärt att transportföretagen på begäran skall utlämna sina passagerarlistor till Förenta staternas tullmyndigheter.
Kommissionen delar Förenta staternas säkerhetsbekymmer.
Inte desto mindre har de åtgärder som Förenta staterna vidtagit givit upphov till bekymmer angående efterlevnaden av gemenskapens och medlemsstaternas lagar om uppgiftsskydd.
Flygbolag som utför flygningar över Atlanten riskerar att komma i kläm mellan två oförenliga åtgärder och drabbas av allvarliga förluster till följd av de påföljder som Förenta staternas hotar med att införa, däribland bötesstraff och till och med återkallande av landningstillstånd.
Även passagerarna - mellan tio och elva miljoner årligen - skulle drabbas i form av avbrott i flygtrafiken och de tidskrävande dubbelkontroller som Förenta staterna planerar att införa i samband med inresa i landet.
Dessutom riskerar de flygbolag som inte efterlever bestämmelserna att betraktas som mer riskfyllda, vilket kan leda till ett starkt minskat antal passagerare.
Därför var insatserna mycket höga och konsekvenserna skulle ha blivit ytterst allvarliga om vi inte hade ingripit.
Vi var tvungna att i största möjligaste mån garantera att de europeiska medborgarnas rätt till privatliv balanserades mot behovet av att slå vakt om tusentals arbetstillfällen hos våra flygbolag och därtill knutna näringsgrenar såsom resebyråer.
Jag vill försäkra kammaren om att Europeiska kommissionen redan från början har gjort sitt yttersta för att tillsammans med Förenta staterna inleda en diskussion om hur man kan finna en lösning som är förenlig med båda lagstiftningarna och som kan garantera rättsäkerheten för alla inblandade.
Europeiska kommissionen har tagit sitt ansvar och har under de senaste veckorna inlett svåra diskussioner för att överbrygga den låsning som uppstod på grund av att Förenta staterna till en början bagatelliserade våra bekymmer och inte besvarade våra frågor.
Europeiska kommissionen har i själva verket tagit upp detta ärende med Förenta staterna vid ett flertal tillfällen, särskilt efter det att Förenta staternas tullmyndigheter den 19 juni 2002 utfärdade den provisoriska lag som innehåller de konkreta genomförandemetoderna.
Till följd av dessa ansträngningar från kommissionens sida sköt Förenta staterna först upp ikraftträdandet av de nya bestämmelserna till den 5 februari, och gick sedan med på att avstå från att straffbelägga de flygbolag som inte efterlever bestämmelserna fram till den 5 mars.
Efter ett högnivåmöte den 17 och 18 februari om åtkomst till de personuppgifter som passagerarlistorna innehåller, utfärdade parterna ett gemensamt uttalande där man beskrev de åtgärder som måste vidtas för att det skall bli möjligt att uppnå en lösning som är rättssäker och tillfredsställande för båda parter.
Ytterligare samtal som ägde rum den 4 mars ledde till att Förenta staterna lämnade nya garantier med avseende på behandlingen och skyddet av känsliga uppgifter.
Jag är medveten om att frågan har väckts om den rättsliga grunden för de åtgärder som kommissionen har vidtagit hittills.
Som min kollega kommissionsledamot Bolkestein kommer att förklara närmare förefaller detta bygga på ett missförstånd.
Så här långt har vi varken träffat några överenskommelser eller fattat några beslut.
Istället har vi fört en intensiv dialog med myndigheterna i Förenta staterna i syfte att erhålla de garantier som krävs beträffande lämplig hantering och användning av de aktuella uppgifterna från Förenta staternas sida.
Båda parter har nu förbundit sig att fortsätta diskussionerna för att finna en lösning som är mer rättssäker.
Möjligheten att ta initiativ till sådana diskussioner föreskrivs i direktivet om skydd av personuppgifter, som en första och nödvändig åtgärd för att i enlighet med artikel 25.6 i direktivet konstatera att en adekvat skyddsnivå föreligger.
Efter kommittéförfarandet skall kommissionens förslag till beslut diskuteras av kammaren innan det slutgiltigt godkänns.
Under tiden har vi från Förenta staterna fått provisoriska garantier om hur de kommer att skydda de personuppgifter de får tillgång till samt ett särskilt löfte om att de inte skall använda känsliga uppgifter för att skapa gärningsmannaprofiler.
Innan jag lämnar över ordet till min kollega så att han får tillfälle att delge ledamöterna ytterligare detaljer om detta ärende, skulle jag vilja be kammaren att visa erkänsla för de ansträngningar som kommissionen gjort och de positiva resultat vi åstadkommit så här långt - även om dessa ännu inte har slutförts - och jag hoppas att parlamentet kommer att förena sig med oss i vår strävan att från Förenta staterna erhålla nödvändiga garantier om skydd av personuppgifter för europeiska medborgare, så att vi kan uppnå en permanent lösning på problemet.
Jag skulle vilja avsluta med en personlig kommentar.
Hela kammaren inser att händelserna den 11 september framkallade chock och en känsla av verklig sårbarhet i Förenta staterna.
Kammaren inser nog även Förenta staternas behov av att vidta åtgärder för att garantera att risken för terroristattacker minskar snarare än ökar i framtiden.
Liksom ett antal ledamöter kommer även jag från ett land där man var tvungen att vidta åtgärder för att uppträda mot terroristhotet.
Mot denna bakgrund hoppas jag att vi kan involvera Förenta staterna i ett mycket tidigare skede i det politiska arbetet för att diskutera dessa säkerhetsfrågor.
Om vi kan få till stånd en dialog tidigare i processen kommer det att bli enklare att undvika den typ av politiska svårigheter som vi då och då har upplevt under det gångna året.
Vi borde vara överens om att det är viktigt att vidta säkerhetsåtgärder som båda parter uppfattar som rimliga.
Detta skulle bli enklare om vi i ett tidigare skede kunde samtala mer öppet om denna typ av åtgärder.
