# ID: svediakorp-gov434351
# author: Swoboda (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 595
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Även jag är mycket bestört över mordet på den serbiske premiärministern Djindjic.
Bara för några månader sedan hade jag möjlighet att föra ett långt samtal med premiärministern i hans ämbetslokaler i Belgrad.
Han var, trots all kritik som man naturligtvis kan rikta mot alla statsmän, en symbol för de ekonomiska framstegen, en symbol för de politiska reformerna och även för samarbetet med Haagtribunalen.
Han har tagit viktiga steg för att närma Serbien också som samhälle, inte bara som politiskt system, till de västliga grundvärderingarna.
Detta visar hur prekär situationen är, vilken än bakgrunden kan ha varit till detta attentat i Serbien och Montenegro.
Även i Makedonien är läget fortfarande prekärt.
Vi såg ju detta också vid valet, även om den nya koalitionen och det nya samarbetet mellan de albanska och de makedonisk-slaviska krafterna - det är alltid svårt att uttrycka detta - hittills har visat sig vara absolut bärkraftiga.
Även de som hittills kämpat med vapen i hand - jag var mycket kritisk till detta - har ändå mycket övertygande - åtminstone under den nuvarande tidsperioden - förklarat sig villiga till ett samarbete vid förhandlingsbordet och till parlamentarisk verksamhet.
Situationen är prekär också i omgivningen.
Låt oss tänka på de olika attentaten i Presevodalen.
Det har fortfarande inte lugnat ned sig.
Attentatet på Djindjic har bara än en gång tydligt visat detta.
Jag stöder intensivt den stegvisa - låt oss säga så - europeiseringen också av den aktuella säkerhetspolitiken och den militära interventionen på Balkan.
Om vi med all rätt framför många anklagelser mot Amerika - kanske ibland också orättvist, men i många fall med all rätt - då måste vi också själva ta på oss ansvaret på vår egen bakgård.
Därför anser jag att detta steg absolut är riktigt och avgörande, hur litet det för ögonblicket än syns vara.
Det är också fördelaktigt att detta sker i ett land där det inte finns någon aktuell krissituation, där det då och då kan uppträda en konflikt, men där det också är möjligt att klara av uppgiften på ett bra sätt.
I anslutning till det som von Wogau sagt vill jag bara än en gång understryka att det lokala kommandot också måste ha tillräcklig flexibilitet i sina ingrepp, för det är inte bara en militär enhet som kommer dit, utan det är också en enhet som skall stödja befolkningen, som skall hjälpa befolkningen att leva tillsammans, att lösa konflikterna fredligt och inte genom strid och absolut inte i en väpnad strid.
Som en sista punkt vill jag än en gång påpeka en sak: utrikespolitik förutsätter också att vi har funktionsdugliga, bra och effektiva instrument.
Herr rådsordförande, herr kommissionär, det känner ni till.
Låt mig bara räkna upp hur Europeiska unionen är representerad nu i det lilla landet Makedonien: genom ordförandeskapet, genom en företrädare från kommissionen, genom en hög representant, genom ett kontor för återuppbyggnad och nu också genom en militär enhet.
Om alla dessa samverkar på ett bra sätt är det fint, men jag ber er verkligen överväga hur vi också skulle kunna strama till våra instrument lite mer, för att i ett litet land inte ge en bild av att vi själva inte vet var vi står, utan att vi verkligen kan genomdriva vår utrikespolitik med ett gemensamt europeiskt språk och med gemensamma europeiska medel.
