# ID: svediakorp-gov434349
# author: Gollnisch (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 302
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär!
Detta uppdrag i Makedonien har just presenterats som en historisk etapp i Europeiska unionens internationella engagemang.
Jag tror att vi måste tona ned denna ambitiösa presentation en smula.
Först och främst för att det i kvantitativa termer handlar om relativt lite.
Om vi förstått saken rätt gäller det ett uppdrag för mindre än 500 man, inklusive befäl.
Vidare för att vi inte har lyckats enas om ytterst exakta mål.
Vi kan inte ens enas om namnet på detta land, och jag är glad över att yttra mig inför Greklands utrikesminister.
Jag ställer mig frågan om man inte skall låta detta land använda det namn det hade som federal republik inom det forna Jugoslavien, givetvis under förutsättning att detta namn inte i sig medför några territoriella anspråk eller krav på ändrade gränser.
Till sist och framför allt har vår militära närvaro inte något riktigt klart syfte.
Det sägs till exempel inte i vilket sammanhang detta uppdrag kan tänkas avslutas, eftersom orsakerna till konflikten fortfarande kvarstår, bland annat den gradvisa albaniseringen av det territorium där en slavisk befolkning hittills varit i majoritet.
Och i motsats till vad utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik hävdar är uppdraget inte i egentlig mening något vi övertar efter Nato.
Det kommer att ledas av de allierade styrkornas högsta ledning i Europa, från Nato-högkvarteret SHAPE.
Man använder sig av Natos resurser.
Det verkar som om Förenta staterna lägger ut denna insats, som nu fått underordnad betydelse, på underentreprenad hos sina europeiska vasaller, eftersom man behöver sina trupper i Mellanöstern.
Jag tror inte att det finns så stora skäl att glädjas åt detta.
