# ID: svediakorp-gov434343
# author: Papandreou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,768
# sentences: 62
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kära kolleger!
Låt mig börja detta inlägg med två ord om en god vän, Zoran Djindjic.
Serbiens premiärminister, Zoran Djindjic har tyvärr blivit mördad.
Vi är chockade av denna händelse, för vi har förlorat en vän, vi har förlorat en vän till Europa, vi har förlorat en förkämpe för demokrati och stabilitet i regionen, i regionen sydöstra Europa och Balkan.
Jag skulle följaktligen vilja framföra mina personliga kondoleanser till hans familj, till hans fru och barn, men även, naturligtvis, till hela det serbiska folket.
Vi delar deras smärta.
Dagens tragiska händelse har inte bara chockat oss, utan även påmint oss om behovet av att vi, Europeiska unionen, ihärdigt fortsätter arbetet för stabilisering, arbetet för fred, arbetet för framsteg i denna region av Europa, en region som under de senaste åren har upplevt svåra stunder, många oroligheter och etniska konflikter, en region där demokratiprocessen har startat i alla länder men fortfarande ligger i sin linda, en region som vi, tack vare samarbetet mellan Europeiska unionen, världssamfundet, FN, Förenta staterna, Ryssland och många andra, men framför allt tack vare Europas ledande roll, har lyckats få in på en väg av stabilisering och utveckling.
Men dagens händelse visar att vi fortfarande har lång väg kvar att gå.
Och som rådets tjänstgörande ordförande skulle jag vilja betona att den operation i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien som vi talar om visar på vår roll och vårt engagemang i regionen, vår vilja att hjälpa regionen i dess europeiska strävanden, men framför allt vårt engagemang för stabilitet och fred i regionen.
Denna operation är viktig på flera sätt.
För det första kommer den att bidra till att lägga grunden till långsiktig säkerhet och stabilitet i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och till att skydda landets suveränitet och territoriella integritet samt dess internationellt erkända gränsers okränkbarhet.
För det andra kommer åtagandet av operationen i fråga att bidra till att uppvärdera Europeiska unionens roll och närvaro i landet.
Man skulle kunna säga att det kommer att främja landets utveckling mot europeisk integration, inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen.
Det kommer att underlätta genomförandet av ramavtalet.
För det tredje kommer operationen att utgöra det första provet i praktiken för den europeiska mekanismen för militär krishantering och det andra steget, efter polisuppdraget i Bosnien, mot att förverkliga Europeiska unionens operativa kapacitet.
Förberedelserna för och genomförandet av operationen bör följaktligen ägnas stor uppmärksamhet.
Man skulle kunna säga att vår trovärdighet, Europeiska unionens trovärdighet, står på spel.
För det fjärde innebär operationen den första faktiska tillämpningen av samarbetet mellan Europeiska unionen och Nato på området krishantering och av sammanhörande permanenta arrangemang, som man räknar med kommer att fullbordas mycket snart.
Det finns två grundläggande förutsättningar för att Europeiska unionen skall åta sig operationen.
För det första måste man fullborda och träffa avtal om de permanenta arrangemangen EU-Nato, och för det andra måste det finnas en begäran om detta från de officiella myndigheterna i landet.
När det gäller den första frågan lägger man just nu sista handen vid de permanenta arrangemangen.
Nästan alla sammanhörande textförslag har redan överenskommits inom Nato och vidarebefordrats till Europeiska unionen.
Här kommer vi att göra kommentarer, om så behövs, eller påpekanden ur vårt perspektiv, och man räknar med att de två organisationerna inom kort, i alla händelser under innevarande månad, kommer att kunna offentliggöra dessa texter.
När det gäller den andra frågan finns det redan en officiell begäran från f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens regering om att Europeiska unionen skall åta sig operationen, ett initiativ som välkomnas av alla inblandade parter.
Det grekiska ordförandeskapet har angett åtagandet av operationen i fråga som en av sina grundläggande prioriteringar på den europeiska säkerhets- och försvarspolitikens (ESFP) område.
Och den gör följaktligen allt den kan i den riktningen.
Vi bör även påpeka att åtagandet av denna operation, men även av andra möjliga operationer på Balkan, som t.ex. att ta över efter SFOR i Bosnien, inte betyder att Natos eller Förenta staternas medverkan och närvaro upphör.
Tvärtom kommer det nära samarbetet att fortsätta, och vi måste betona för alla att detta samarbete fortsätter och att vi arbetar gemensamt för stabiliteten och säkerheten i regionen.
Dessutom, mot bakgrund av att det handlar om att ta över efter Nato och inte om att inleda en ny operation, är ett nära samarbete med alliansen nödvändigt för att garantera en mjuk övergång även fortsättningsvis.
Detta övertagande bör givetvis ske inom ramen för tillämpliga överenskomna permanenta arrangemang, så att de två organisationernas självständighet skyddas.
I fråga om framstegen mot bakgrund av de saker jag har tagit upp i det föregående skulle jag helt kort vilja nämna de viktigaste hållpunkterna i framstegen hittills i förberedelserna för operationen.
Den 23 januari antog rådet ett allmänt koncept för operationen och den 27 januari den sammanhörande gemensamma åtgärden.
Den rättsliga ramen för operationen fullbordades med arrangemang för finansieringen.
Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik beslutade den 4 februari om vilka tredje länder som kommer att inbjudas, nämligen, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Bulgarien, Rumänien, Island, Norge, Turkiet och Kanada.
Den 7 februari utnämndes den ställföreträdande överbefälhavaren för de allierade styrkorna i Europa till operationschef.
Det beslutades att operationsstaben skall förläggas till SHAPE (Supreme Headquarters of Allied Powers in Europe), och dessutom utsågs den franske befälhavaren över styrkan, mot bakgrund av att Frankrike har valts att fungera som ramstat (framework nation).
Samma dag antogs även inledande militära riktlinjer för operationschefen.
Operationschefen lade för den militära kommittén fram en operationsplan, omfattande kommando- och kontrollstrukturen enligt insatsreglerna och en förklaring om resursbehovet.
Därpå, den 18 februari, fattade kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik beslut om att inrätta kommittén för bidragande länder.
Slutligen, den 20 februari, ägde ett möte rum om styrkans uppsättande och den 25 februari ett möte om bemanningen av styrkans stab.
Det som återstår att göra är att träffa officiella avtal om de permanenta arrangemang mellan Europeiska unionen och Nato som jag nämnde tidigare, särskilt det avtal som måste slutas med Nato för att frigöra de medel och resurser som kommer att ställas till Europeiska unionens förfogande för operationens genomförande, att godkänna och anta operationsplanen, att slutföra bemanningen av staberna, att godkänna operationsbudgeten, att sluta avtal med de tredje länder som kommer att delta, att skriftväxla med den före detta jugoslaviska republiken om operationen, att sluta avtal om styrkornas status med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, att sluta undantagsavtal mellan medlemsstater som kommer att delta i operationen samt att skriftväxla med OSSE om förbindelserna med organisationens observatörer; dessutom måste Nato fatta beslut om att avsluta alliansens operation? Allied Harmony? och rådet beslut om att inleda operationen.
I och med detta kommer i alla händelser även det exakta datumet för övertagande av operationen att fastställas.
Man räknar med att den kommer att inledas officiellt under innevarande månad, så snart kvarstående frågor har lösts.
Låt mig innan jag avslutar tala om syftet, varaktigheten, styrkans storlek samt operationens kommando.
Syftet är att fortsätta den internationella militära närvaron, i avsikt att lägga grunden till stabila och säkra förhållanden som gör det möjligt för f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens regering att genomföra Ohrid-ramavtalet.
Uppdraget beräknas vara i ungefär sex månader.
Dess avslutande kommer att bestämmas av uppfyllandet av det grundläggande målet.
Styrkan uppgår till sammanlagt 487 man, inberäknat dem som innehar stabstjänster, det vill säga 212 stabstjänster.
Viktiga inslag när det gäller operationens kommando är dess struktur och kontroll.
Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik har nyligen informerats utförligt i denna fråga av den ställföreträdande överbefälhavaren för de allierade styrkorna i Europa, amiral Feist, som kommer att vara operationschef för den europeiska operationen i landet.
Jag vill inte trötta ut er med detaljer men skulle bara vilja betona att det har beslutats att operationen i landet kommer att genomföras med användning av Natos medel och resurser och att planeringen följaktligen kommer att ske i enlighet med Nicefördraget.
Inom denna ram har man utnämnt den ställföreträdande överbefälhavaren för de allierade styrkorna i Europa till operationschef och beslutat att Europeiska unionens operationsstab skall förläggas till SHAPE.
Som jag nämnde tidigare finns det redan en operationsplan, som har lagts fram för Europeiska unionens militära kommitté, och det förekommer ett nära samarbete mellan SHAPE och Europeiska unionens militära stab.
För en bättre samordning mellan Europeiska unionens och Natos verksamheter, särskilt mellan de EU-styrkor som kommer att vara utplacerade i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och de Natostyrkor som kommer att vara utplacerade främst i Kosovo, har en kommandoenhet inrättats i Europeiska unionen, vid Natos högkvarter i Napoli i Italien.
Som jag sade har Frankrike valts till ramstat för operationen och kommer att spela den viktigaste rollen i operationens ledning.
Inom denna ram har den franske generalen Maral utnämnts till befälhavare över styrkan.
Nato kommer dock att ha kvar en hög militär företrädare vid alliansens stab i Skopje, och det kommer följaktligen att förekomma ett nära samarbete mellan de två staberna.
Jag skulle vilja avsluta denna korta genomgång med den hoppingivande iakttagelsen att den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken trots svårigheterna, som i alla händelser var väntade, har nått en mognad, en mognad som gör det möjligt att tillämpa den mekanism för krishantering som byggts upp de senaste fyra åren.
Denna första operation är, anser jag, särskilt viktig.
Vi välkomnar den insats som görs för Europeiska unionens räkning och gläds åt att vi som ordförandeskap för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), även under förra halvåret, har lyckats övervinna de hinder som fanns för samarbetet ESFP-Nato.
Vi hoppas alltså inte bara att dessa beslut kommer att genomföras på ett bra sätt, utan även att vi verkligen kommer att kunna uppnå fred och stabilitet i regionen sydöstra Europa, särskilt efter händelser som den tragiska händelsen i dag.
(Applåder)
