# ID: svediakorp-gov434331
# author: Pasqua (UEN) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 185
# sentences: 6
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Detta betänkande saknar helt intresse, om det inte bara handlar om att Europaparlamentet vill ge sitt villkorslösa stöd till kommissionens förslag.
Bortsett från den obligatoriska uppräkningen av goda avsikter som man bara kan instämma i - att främja företagarandan, ökade investeringar i mänskliga resurser och forskning och utveckling - illustrerar detta betänkande utmärkt väl det reflexmässiga tankeklimat som råder i detta parlament.
Det räcker att kommissionen gör sig till apostel för den europeiska integrationen i liberal och federalistisk tappning för att parlamentet per automatik skall hålla med den om allt.
Samma sak gäller kravet på att göra kommissionen till Europas ekonomiska regering, och viljan att liberalisera allmännyttiga tjänster och nätverksföretag.
Av dessa kan främst nämnas posttjänster, telekommunikationer, gas och elektricitet samt järnvägstransporter.
Även om det givetvis är önskvärt med en ökad samordning mellan medlemsstaternas ekonomiska politik måste denna för att bli hållbar utformas med respekt för ländernas olika kompetensområden och samtidigt växa fram naturligt ur den fria ekonomiska konkurrensen mellan länderna, och inte till följd av teknokratiska beslut som bortser från nationella realiteter.
