# ID: svediakorp-gov434189
# author: Langen (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 659
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Låt mig inledningsvis tacka kommissionsledamoten för att han i diskussionerna om de fyra betänkandena så tydligt har sagt att kommissionen varken vill förändra eller anpassa stabilitets- och tillväxtpakten utan endast införa strängare kriterier för utvärderingen av fakta i medlemsstaterna.
Jag menar att detta är bättre än förslagen från kollegerna i andra partigrupper, framför allt på det sätt som detta framställs av Trentin och dos Santos.
Trentins uttalande stämmer inte överens med betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor, och inte heller går det att inom ramen för denna fråga göra uttalanden om den årliga utvärderingen av genomförandet av stabilitets- och konvergensprogrammen.
Kollega Trentin!
I skolan skulle jag ha sagt att ni avviker från ämnet.
I förslaget till betänkande stod inte ett ord om detta, utan det var först i ändringsförslagen från de olika grupperna som tillnärmningen kom att diskuteras.
I dag har ni återigen helt glömt bort detta.
Jag vill också tacka kommissionsledamoten för påminnelsen om att Lissabonmålen inte står i strid med stabilitets- och tillväxtpakten eller konsolideringen av budgeten, utan att ramvillkoren i sin helhet omfattar följande: anpassning av arbetsmarknaden och nödvändigheten att stärka investeringarna, sänka skatterna och att investera i forskning och utbildning.
Detta fråntar dock inte medlemsstaterna ansvaret att genomföra strikta kriterier i budgetpolitiken enligt kommissionens beslut.
I Trentins betänkande krävde vi hur som helst att kommissionen i framtiden skall kunna skicka de blå kuverten på egen hand och inte vara beroende av rösterna i Ekofinrådet där syndarna indirekt medverkar.
Vi vill stärka kommissionens oberoende på den punkten.
Det som har föreslagits i betänkandena är på flera punkter inkonsekvent.
Detta syns i en genomgående linje som sedan två år tillbaka ifrågasätter och urholkar stabilitets- och tillväxtpakten med alla möjliga aspekter och förslag som enbart syfta till att inte längre erkänna konsolideringen av de offentliga budgetarna i vissa medlemsstater som en nödvändig förutsättning för stabila finanser och en stabil ekonomisk politik och valutapolitik.
Det är ju inte så att spelytan inte räcker till.
Åtta av tolv EMU-medlemmar har redan i dag balanserade budgetar.
De som inte efterlever detta är de som nu kräver en ändring av stabilitets- och tillväxtpakten.
De som har stabila budgetar och kanske rentav redovisar överskott bestraffas eftersom alla i EMU sitter i samma båt.
Mitt hemland Tyskland likaså.
Om Tyskland med sin stora ekonomiska tyngd inte klarar stabilitetspakten hotas eurons stabilitet.
Man kan inte frånta medlemsstaterna deras ansvar genom att sudda och ändra lite här och där.
På så sätt vinner vi heller inget på den gyllene regeln som spelar en roll i vissa ändringsförslag av dos Santos.
Det finns inga bra och dåliga skulder.
Det finns bara skulder: skulder i investeringar och infrastruktur och skulder för konsumtionen.
Kollega Trentin!
Ni känner ju till scala mobile, den rörliga indexskalan av skulder som under de senaste tjugo åren har drivit den italienska staten mot ruinens brant och som har inneburit att man gång på gång har dragit på sig nya skulder och där fackföreningarna har medverkat utan att finna en utväg.
Den europeiska modellen har minskat inflationen och skapat stabila förutsättningar för valutan.
Detta är den grund som vi både kan och skall hålla fast vid helt konsekvent.
Låt mig avslutningsvis säga ett ord till de svenska kollegerna: Det är glädjande att svenskarna vill bli medlemmar i EMU.
Vi kommer att göra allt för att följa er på vägen, dock enligt villkoren i Maastrichtfördraget.
Om regeringen ännu inte har uppfyllt dessa villkor - nämligen en oberoende centralbank eller frågan om ett medlemskap på minst två år i Europeiska valutasystemet (EMS) - då måste regeringen ta itu med detta och inte låta det släpa efter.
Mot denna bakgrund har vi all anledning att tacka kommissionen för den inslagna kursen.
