# ID: svediakorp-gov434186
# author: Schmidt, Olle (ELDR) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 802
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
De politiker som sjösatte EMU var djärva och framsynta.
Det var många som trodde att projektet skulle misslyckas, en del t.o.m. hoppades det.
Farhågorna har dock kommit på skam.
EMU har varit mycket lyckat.
Nu krävs dock ytterligare reformer och uppfyllande av stabilitetspakten av medlemsländerna.
Införandet av euron gick på det hela smärtfritt, inte minst det enorma logistiska arbetet.
Visst har det funnits klagomål om prishöjningar, men den allmänna prisnivån har inte ökat.
Ytterligare undersökningar kan emellertid behövas, vilket vi nu också begär i detta betänkande.
Fortfarande står tre av EU: s medlemsländer utanför den tredje fasen av EMU, Storbritannien, Danmark och Sverige, varav Sverige utan särskilda undantagsregler.
Dagens betänkande handlar om Sverige och kommissionens vartannat år återkommande konvergensrapport.
Jag anser, vilket jag hoppas att ni redan vet, att Sverige redan borde ha varit fullvärdig medlem i EMU.
När mitt arbete med betänkandet påbörjades jag vill passa på att tacka för allt stöd i detta arbete rådde fortfarande stor osäkerhet om den svenska regeringens åsikt.
Nu är situationen glädjande nog annorlunda.
Det svenska folket skall i en folkomröstning om euron den 14 september 2003 säga ja eller nej till euron.
Glädjande nog har verkligheten således sprungit ifrån både betänkandet och mig.
Sverige har fått godkänt av både kommissionen och ECB för tre av de fem konvergenskriterierna: prisstabiliteten, offentliga sektorns finanser och den långfristiga räntan.
På två områden anses Sverige emellertid ännu inte uppfylla kriterierna.
Det mest omstridda av konvergenskriterierna är växelkursen, eftersom det till skillnad från de övriga är så oklart formulerat.
ERM-medlemskap får anses vara ett krav, men medlemskapets längd kan vara relativt kort.
Växelkurskriteriet har ju också tillämpats med flexibilitet för länder som redan har infört euron; jag tänker särskilt på Finland och Italien som ju inte var med i ERM2 i två år.
Frågan om medlemskap i ERM2 är också betydelsefull och självklart också mycket känslig med tanke på kandidatländerna.
Eftersom flera av dem ligger långt framme i anpassningen till EMU, vill jag ändå råda till viss flexibilitet.
Jag noterade också att kommissionären i ett anförande i Ungern häromveckan var inne på liknande tankegångar.
Ett annat område där kommissionen och ECB anser att Sverige inte uppfyller kraven i fördraget är frågan om rättslig konvergens.
Det berör den svenska riksbankens oberoende.
Frågan har också tagits upp i en brevväxling mellan ECB: s ordförande och Sveriges finansminister.
ECB uttryckte särskilt oro över bristen på klara regler för överföring av reserver från Riksbanken till statskassan.
I sitt svar betonade dock finansministern att de ändringar som krävs kommer att läggas fram när införandet av euron kommer, inklusive nödvändiga grundlagsändringar, även om tiden kan vara knapp med tanke på Sveriges krav om ett mellanliggande val vid grundlagsförändringar.
Enligt min mening betyder det dock inte att Sverige är diskvalificerat för EMU: s tredje fas fram till år 2006, 2007.
En av de viktigaste principerna för EU: s rättssystem är ju att EU: s bestämmelser har företräde framför den nationella rätten.
Sverige behöver euron det vågar jag säga.
Samtidigt vågar jag också säga att euron faktiskt också behöver Sverige.
Sverige har ordning på ekonomin och kan uppfylla de nödvändiga kraven.
Det kan jag säga, även om jag tillhör oppositionen i mitt land.
För mig är det självklart och ett naturligt steg för Sverige att bli fullvärdig medlem i hela den europeiska integrationen och att få euron som mynt och sedel.
Nu är det svenska folket som avgör detta den 14 september.
Den vänta-och-se-linje som en del av mina kolleger i detta hus förfäktar förtjänar med rätta att kritiseras.
Vad hade det blivit av den europeiska integrationen om Robert Schumans ledstjärna varit tövan, eller om Helmut Kohl, när muren revs, styrts av kortsiktiga ekonomiska intressen, eller om Jacques Delors signum varit ängslan?
Platt intet!
Det är min förhoppning och övertygelse att jag med uppburet huvud kan komma tillbaka till er, herr talman, och till er, herr kommissionär, den 15 september med beskedet:? Det blev ett ja.
Det svenska folket vill fullt ut vara med och påverka det nya och det gamla Europa.?
Avslutningsvis vill jag säga att det råder en viss förvirring vad gäller ändringsförslagen.
Jag vill dock ändå säga att jag hoppas kunna uppnå så stor och så bred majoritet som möjligt.
Jag har lyssnat på kritiken och kan acceptera att ändringsförslagen 12 och 14 utgår för att de täcks på annat håll.
