# ID: svediakorp-gov434101
# author: Randzio-Plath (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 375
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Föredraganden har rätt: Det förslag som har lagts fram om en reform av omröstningen i ECB-rådet är inte ett steg i rätt riktning.
Förslaget bör avslås av den anledningen att det har utarbetats ur de nationella företrädarnas synvinkel och inte ur ett europeiskt perspektiv.
Vi behöver verkligen en ambitiös europeisk lösning.
Ingen ledamot kan förhålla sig neutral till detta, för nog är det viktigt hur en så väsentlig makroekonomisk partner kommer fram till sina beslut.
Därför måste vi veta hur besluten har utformats, men för detta finns det tid även på kommande regeringskonferens.
En fokusering på nationella företrädare strider mot viljan att skapa en integrerad penningpolitik.
Jag vill dock påpeka att Europeiska centralbanken hade händerna bakbundna när de utarbetade sitt förslag.
Torftigheten i Nicefördraget tar sig nämligen uttryck även i fullmaktsklausulen i artikel 10.2.
Följaktligen behöver vi inför regeringskonferensen ett förslag från konventet som besvarar följande frågor: Skall ECB: s direktion ha en särskild roll?
Skall vi skilja mellan penningpolitiska och operativa beslut?
Var skall de strategiska besluten fattas?
Detta är möjligt genom en enhällig ändring av fördraget.
Det är mycket viktigt att vi gör denna åtskillnad eftersom detta helt enkelt är nödvändigt.
Inte minst Europaparlamentet bör ha stort intresse av detta eftersom vi lägger vikt vid öppenhet.
Precis som våra kolleger i Förenta staterna vill vi kunna se hur beslut fattas och hur viktningen görs i diskussionerna.
I den meningen finns det ett visst hopp i ECB: s problematiska beslut som den socialdemokratiska gruppen inte stöder.
Hittills har vi nämligen endast fått höra att röstresultatet i ECB-rådet inte kan offentliggöras eftersom det inte förekommer några omröstningar.
Jag menar att det demokratiska systemet kräver omröstning med majoritet, och därmed kan också de enskilda ledamöternas röster i centralbanken eller direktionen offentliggöras.
Jag stöder helt och hållet anonymiteten, vilket innebär att inga namn skall nämnas som i Förenta staterna.
Den viktigaste frågan är för oss att få idéer till möjliga penningpolitiska perspektiv.
Detta undanröjer störande moment och osäkerhet och skapar den klarhet som i nuläget krävs mer än någonsin och understryker Europeiska centralbankens demokratiska redovisningsskyldighet.
