# ID: svediakorp-gov434096
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 467
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Eftersom vi vid upprepade tillfällen har diskuterat de olika frågor som ledamöterna tagit upp, skall jag begränsa mig till tre korta kommentarer.
Den första gäller målen för rådets vårmöte.
Det är viktigt att det grekiska ordförandeskapet anger sysselsättningen som en prioritering för rådets vårmöte.
Det är andra gången efter Lissabon som sysselsättningen är en prioritering för ett rådsmöte.
Och det är intressant att en rad initiativ mellan premiärministrar den senaste månaden visar att de alla prioriterar sysselsättningen, som - om kriget tillåter - kommer att vara det främsta diskussionsämnet vid rådets vårmöte.
Vi måste emellertid, anser jag, ta stor hänsyn till att det finns två grundläggande förutsättningar för det kvantitativa mål som vi fastställde i Lissabon, det vill säga full sysselsättning 2010: den ena förutsättningen är en årlig tillväxt på 3 procent och den andra att en rad reformer genomförs.
När det gäller det första målet är fördröjningen ett faktum.
I många länder är siffran under 3 procent, och vissa länder uppvisar nästan nolltillväxt, vilket i praktiken gör det mycket svårt att uppnå målen.
I fråga om det andra ledet finns det, trots den positiva utvärderingen av sysselsättningsstrategin, ett stort antal reformer som måste påskyndas.
Budskapet i översynen av sysselsättningsstrategin är att vi inte längre kan insistera på reformer som avser såväl arbetsmarknaden som moderniseringen av trygghetssystemen, men även en rad andra politikområden som berörs av sysselsättningsstrategin.
Och jag anser detta är en viktig skillnad, det vill säga att reformerna av arbetsmarknaden är en del av sysselsättningsstrategin, som är mycket bredare och som, vilket många har framhållit, sträcker sig från beskattning till utbildning.
Vi anser följaktligen att det är mycket viktigt att rådet, vid sitt vårmöte, och parlamentet håller fast vid målen från Lissabon, vilket betyder att vi alla hoppas att vi under de närmaste åren kommer att kunna kompensera det tillväxtunderskott som vi haft de två senaste åren.
Den andra kommentaren gäller diskriminering.
Jag skall helt kort säga att ett av de tre grundläggande målen är en arbetsmarknad utan diskriminering och att våra förslag till rådet omfattar att det skall finnas separata kvantitativa mål för de grupper som drabbas av diskriminering.
Den tredje punkten gäller kvinnofrågan.
Det bör nämnas att det antal kvinnor som träder in på arbetsmarknaden nu för första gången är större än det antal män som gör det.
Av de tolv miljoner arbetstillfällen som skapades mellan 1997 och 2001 gick 75 procent till kvinnor, vilket sänder ett tydligt budskap om att målen främjas men även om att politiken är effektiv.
Jag betonar åter att alla åtgärder och alla prioriteringar genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.
