# ID: svediakorp-gov434079
# author: Schmid, Herman (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 445
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
När Thomas Manns betänkande diskuterades i utskottet blev det stor diskussion om många ändringsförslag.
Oenigheten gällde framför allt ett område, nämligen de små företagens existensvillkor och deras roll i sysselsättningspolitiken.
Då ställdes två olika synsätt mot varandra.
Förespråkarna för det ena synsättet ville underlätta tillvaron för småföretag genom skattelättnader, lägre lönekostnader, minskat byråkratikrångel, s.k. mini-jobs och sådana tjänster som inte kan produceras utan offentliga bidrag och subsidier, t.ex. hushållstjänster.
Det andra synsättet var helt annorlunda.
Företrädarna för detta synsätt ville satsa på småföretag som har en bra affärsidé, en kompetent ledning, tillväxtmöjligheter och ambitioner att växa och nyanställa.
Det rör sig alltså om starka småföretag eller småföretag som kan bli starka, som kan klara att betala bra löner, vanliga skatter, ge bra arbetsvillkor för de anställda och ha ett bra förhållande till deras fackföreningar.
Det handlar alltså om två olika vägar, men det är inte fråga om någon sorts höger- eller vänsterpolitik.
Jag vet nämligen att många inom näringslivet föredrar de goda, starka småföretagen och vill ge kunskapsstöd, kapital och växtmöjligheter just åt dem.
Samtidigt är det just denna väg som även min grupp vill gå.
Egentligen har vi ju alltför många småföretag i Europa.
Allra flest småföretag har vi i de länder och regioner som är ekonomiskt svagast och där arbetslösheten är mycket hög.
Vi har en stor mängd företag som knappt kan försörja en familj.
Vi har en stor mängd företag som startar upp med hjälp av statliga bidrag och som försvinner omedelbart när bidragsperioden är slut.
Kort sagt har vi en situation där statistiken visar att av tio nyföretag är det kanske bara ett, möjligen två, som överlever de första tre, fyra åren.
Man måste satsa på kvalitet.
Vi skulle kunna förena alla de politiska grupperna i detta parlament kring en progressiv politik på detta område, en politik som tar våra övergripande målsättningar och Lissabonstrategins målsättningar på allvar, dvs.? bra jobb åt alla?.
En sådan politik kräver att arbetsplatserna även på småföretagen skall vara av god kvalitet och ge tillräckligt hög produktivitet för att kunna ge ett samhälleligt överskott.
Thomas Manns betänkande innehåller en rad konstruktiva förslag till en sådan modern och framåtsyftande småföretagarpolitik.
Jag hoppas att de ändringsförslag som pekar i en motsatt riktning blir avvisade och att parlamentet sänder kommissionen och rådet en klar signal om att vi vill ha småföretag, liksom andra företag, som är av god kvalitet och i linje med Lissabonstrategin.
