# ID: svediakorp-gov434076
# author: Pronk (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 556
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Först och främst vill jag hjärtligt tacka föredraganden för hans betänkande, som jag också anser vara ett modigt betänkande.
För första gången förs lite nya idéer fram, idéer som under de gångna åren inte alltid har fått så stor plats och som också i viss mån ansluter till den nya verklighet som vi nu ser komma emot oss inom ramen för en mindre gynnsam ekonomisk situation än vi haft tidigare.
Det är anledningen till att jag tycker att det är ett modigt betänkande, och på vissa punkter är det inte heller så politiskt korrekt.
Jag anser att också det är bra, för om man verkligen vill ha en debatt om sysselsättning skall den inte vara helt igenom politiskt korrekt.
Det gäller för andra aspekter, men jag är av den åsikten att det också gäller i detta sammanhang.
Fru talman!
Vi konfronteras som jag sade med en form av ekonomisk nedgångsperiod.
Det är aldrig bra för sysselsättningen, och för det mesta ökar också arbetslösheten i sådana tider.
Det är också oftast så att ungdomsarbetslösheten tilltar ännu mer i samband med detta än den allmänna arbetslösheten.
Det är för att ungdomar har svårare att finna ett arbete då än tidigare.
I de stunder då det plötsligt går bra är det ungdomarna som först finner arbete.
Men i stunder då det går mindre bra hamnar de utanför.
För att förebygga det, och just för att vi kan se det komma, borde vi koncentrera oss särskilt på detta.
Det innebär inte att vi bör glömma de andra grupperna som vi har nämnt helt, nämligen kvinnor och äldre.
Nej, tvärtom, ni anser att vi också bör fortsätta där, men jag anser att ungdomar - till skillnad från under de gångna åren - behöver lite extra uppmärksamhet.
Nu till frågan om jämförelserna.
För närvarande ligger arbetslösheten inom Europeiska unionen ungefär 2,5 procent högre än i Förenta staterna och Japan.
Men skillnaderna är dock inte så stora som de verkar vara vid första anblicken.
För Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Irland, Danmark, Förenade kungariket och Sverige går det bättre än för Förenta staterna.
För de andra länderna går det alltså lite sämre.
Men om man ser till de inbördes skillnaderna är det mycket oroande.
Just därför är denna politik och dessa idéer av stor betydelse.
Man måste verkligen se att någonting är fel när ett land har en mycket hög arbetslöshet och denna arbetslöshet inte sjunker.
Det finns länder som historiskt sett har en hög arbetslöshet, där arbetslösheten sjunker.
Å andra sidan finns det länder som historiskt sett har en låg arbetslöshet, där arbetslösheten stiger.
I synnerhet när det i den ena delen av ett sådant land går bra och inte i den andra.
I Tyskland, som för närvarande naturligtvis är vårt största sorgebarn, finns det till exempel delstater som helt enkelt befinner sig på Europanivå.
Hur kan det komma sig?
Det är en mycket intressant fråga.
Det handlar inte enbart om att se till länderna, utan också till regionerna.
På det sättet kan vi få en helhetsbild härvidlag.
