# ID: svediakorp-gov434026
# author: Piscarreta (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 582
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, ärade ledamöter!
Inom ramen för en revidering och förenkling av fördragen som just nu debatteras i konventet om Europas framtid har parlamentet tagit tillfället i akt för att ta itu med reformeringen av Europeiska unionens budgetförfarande.
År efter år, i reform efter reform har budgetförfarandet faktiskt ändrats informellt genom politiska avtal mellan de olika berörda institutionerna.
Dessa informella förändringar har gjort den nuvarande texten föråldrad.
Nästa konstitutionsfördrag måste innehålla några artiklar om de principer som styr budgeten och dess godkännandeförfarande.
För att bidra till debatten om detta betänkande som budgetutskottet har lagt fram på eget initiativ vill jag börja med att gratulera vår ordförande och föredragande Terence Wynn till hans engagemang och exemplariska kvalitet i arbetet.
Jag vill här uttrycka mitt fullständiga och otvetydiga stöd till de reformförslag som har lagts fram.
För det första för att jag anser att vi måste ta detta tillfälle och se över frågan om EU: s finansiering.
Mer Europa betyder mer pengar, men inte enbart.
Medlemsstaternas bidrag måste vara avpassade och proportionella mot de mål Europeiska unionen vill uppnå.
Det är ren utopi att fastställa mål som de från toppmötet i Lissabon och bibehålla den nuvarande finansieringsramen.
Europeiska unionen bör också göra en långtgående reflektion om sina egna medel för att finansiera EU: s budget.
För det andra, för att bevisa att en ny verklighet närmar sig; ett EU med 25 medlemsstater.
I detta sammanhang kommer strukturfonderna att visa sin avgörande betydelse för att å ena sidan nå en ekonomisk och social sammanhållning i de nya medlemsstaterna, och å andra sidan för att fortsätta de framsteg som har gjorts i de nuvarande medlemsstaterna.
För det tredje därför att jag tycker att skillnaden mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifterna har blivit konstgjord, liksom deras olika förfaranden.
Jag är därför för en total revidering av förfarandena och att ge parlamentet mer inflytande via medbeslutandeförfarandet, så att det därmed hamnar på likställd fot med rådet.
I detta sammanhang behandlades budgetutgifterna i den gemensamma jordbrukspolitiken av parlamentet inom ramen för medbeslutandeförfarandet.
Om denna åtgärd antas skulle det vara en historisk revolution för parlamentet, som sedan den gemensamma jordbrukspolitiken inrättades hållit ett avstånd till denna, trots att den gemensamma jordbrukspolitiken i dag utgör mer än 50 procent av Europeiska unionens totala budget.
Ett större engagemang från parlamentets sida om den gemensamma jordbrukspolitiken kan bara vara positivt för jordbrukarna och landsbygdens utveckling.
På det sättet blir det en större kontroll av användningen av fonderna.
Jag vill påminna om att det varje år finns betydande belopp avsedda för den gemensamma jordbrukspolitiken som till slut återförs till medlemsstaterna eftersom de inte har använts på vederbörligt sätt.
Vi kan också tillägga att den gemensamma jordbrukspolitiken växer sig allt större och innehåller nya dimensioner, som landsbygdens utveckling, miljöskydd, livsmedelssäkerhet och kvalitet, och därför behövs en lämplig finansiering av denna nya verklighet som är av största betydelse för de europeiska medborgarna.
Så sent som förra veckan offentliggjorde Eurostat uppgifter som förtjänar hela vårt intresse: de europeiska medborgarna, inklusive medborgarna i de framtida medlemsstaterna, anser att den gemensamma jordbrukspolitikens prioriteringar måste vara just livsmedelssäkerheten och ett stöd till att förbättra landsbygdslivet.
Med detta större inflytande från parlamentets sida i den gemensamma jordbrukspolitiken kommer alla europeiska jordbrukares ekonomiska, sociala och miljömässiga intressen att skyddas.
