# ID: svediakorp-gov433994
# author: Gill (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 816
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
År 2004 kommer budgeten för övriga institutioner för första gången, som Mulder sade, att gälla en union bestående av 25 medlemsstater.
Den kommer följaktligen att vara mer komplicerad än någon annan och jag vill därför redan i början tacka alla för deras samarbete.
För mig är det absolut nödvändigt att de europeiska institutionerna förses med nödvändiga medel för att fullborda sina förberedelser, ty utvidgningen måste bli en framgång som är synlig för den europeiske medborgaren.
Mot denna bakgrund finns det tre huvudteman i min resolution.
För det första, att uppnå större ansvarsskyldighet genom förbättrad presentation av och öppenhet i budgeten.
Jag vill förbättra utgifternas kvalitet, inte bara uppnå utgifterna.
Det finns behov att ytterligare utveckling av informationen kring de viktigaste kostnadsfaktorerna för att uppnå större effektivitet och sund ekonomisk förvaltning.
Verklig öppenhet kommer bara att bli påtaglig utåt gentemot de europeiska medborgarna om vi först har förverkligat det internt.
Vårt nuvarande system är inte alltid lämpligt för att uppnå detta mål.
Beslutsfattandet är alltför centraliserat och det finns inte tillräckligt med decentralisering och delegering i ledningssystemen.
Apropå öppenhet så är finansiering av politiska partier ett av de viktiga nya områden som håller på att behandlas.
Jag är mycket besviken över att de på den andra sidan i denna kammare, som gör anspråk på att vara öppenhetens förkämpar, trycker på för finansiering inom parlamentets budget istället för kommissionens.
Detta kommer säkerligen att blottställa oss för påståenden att vi tillvaratar våra egna politiska intressen.
Denna budgetpost bör bli kvar hos kommissionen, som har mekanismer för att hantera den på ett objektivt sätt.
Det är fel av kommissionen att anlägga ett mycket kortsiktigt perspektiv och föreslå något annat.
Den andra sak som ligger mig varmt om hjärtat är att vi skall knyta an till och kommunicera på ett mera sammanhängande sätt med Europas folk.
Vi måste vara mer innovativa och ambitiösa på nästan alla områden, i synnerhet i vår policy för information och kommunikation.
När det gäller informationsteknik måste vår webbplats betraktas som ett kommunikationsverktyg snarare än rätt och slätt en informationskanal.
Parlamentet måste spela en än större roll i den interinstitutionella kommunikationsstrategi som kommissionen genomför.
Vidare krävs det större insatser av alla för att förverkliga ett aktivt medborgarskap och medborgarnas delaktighet.
Därför är det avgörande att europeiska medborgare är bättre informerade om parlamentets verksamhet och hur europeisk lagstiftning kan påverka deras dagliga liv.
För att uppnå detta måste vi överväga att skapa ett europeiskt offentligt mediautrymme.
Mitt tredje tema gäller skapandet av en flexibel ram för parlamentets och övriga institutioners framtida arbete.
Detta är troligen en av de största utmaningarna för samtliga institutioner och jag välkomnar de förslag för att? höja insatserna? som framförts av parlamentets generalsekreterare för att ge verksamheten i våra sekretariat ett skarpare fokus och ledamöterna mera bistånd i lagstiftningsarbetet.
Det måste dock sägas att detta är ett tämligen menlöst förslagspaket.
Bland dessa förslag finns det ett som gäller inrättandet av ett kontor för inlämning av förslag, vilket absolut är ett steg i rätt riktning.
Jag vet att det finns de som har reservationer beträffande detta, men om vi är ärliga mot oss själva måste vi erkänna att antalet häpnadsväckande triviala ändringsförslag är förvånande stort.
Jag skulle ha välkomnat mera av framåtanda och innovation från generalsekreteraren, men jag inser att vår institutions håg för reform och förändring är begränsad.
Avslutningsvis har jag bara varit föredragande under de senaste månaderna.
Jag har emellertid funnit att processen är oerhört lärorik.
Jag har funnit vinklar och vrår i denna kammare som jag inte ens kände till att de existerade.
Med ert överseende skulle jag vilja delge er några av mina första intryck.
Jag har träffat några häpnadsväckande begåvade, engagerade och arbetsamma människor, men för var och en av dem finns det två som bara tycks flyta omkring.
Det är anmärkningsvärt att denna kammare faktiskt lyckas uppnå det den gör, med tanke på att nästan varje struktur spjärnar emot.
Den kultur jag har stött på i hela institutionen tycks vara extremt fientligt inställd till även mycket små förändringar och knappt har en åsikt yppats förrän det flyger omkring brev med invändningar.
Det är få som till fullo har insett konsekvenserna av utvidgningen.
Det finns en tro på att vi kan fortsätta att göra saker som vi har gjort hittills, men bara göra det tio gånger mer.
Folken i de nya medlemsstaterna har varit tvingade att visa prov på en extrem flexibilitet i övergången från det gamla systemet till det nya.
Vi inom institutionerna måste börja visa prov på en liknande flexibilitet om vi skall kunna förbättra våra institutioners trovärdighet.
