# ID: svediakorp-gov433973
# author: Langenhagen (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 303
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
En kommentar i marginalen: I all välmening, vädret är inte skuld till allt.
Till syvende och sist har ju även vi människor bidragit till att torskbeståndet nu befinner sig på den katastrofala minstanivån av en tredjedel, med andra ord 50 000 ton.
Låt oss inte glömma bort det!
Men min huvudsakliga synpunkt är följande.
Jag har för fiskeriutskottets räkning - nästan obetänksamt - påtagit mig uppgiften som föredragande för budgeten 2004.
Det är givetvis den aktuella budgeten för 2003 som utgör grunden och den kännetecknas av den gemensamma fiskepolitiken och dess krav.
Vi är däremot inte förberedda på katastrofer som rör enskilda budgetposter, varken i medlemsstaterna eller i Europaparlamentet.
Vi har inte längre någon möjlighet till generös hantering på området flexibilitet och reserv som var fallet för Marocko.
Det är främst ur medlemsstaternas kassakistor som medel måste hämtas till följderna av katastrofen med Prestige utanför Galiciens kust och minskningen av fångstkvoterna för torsk med 45 procent.
Medlemsstaternas politik behöver också förnyas men vi här i parlamentet måste hjälpa fiskarna i dag.
Faktum kvarstår: Det är varken medömkan eller habegär som styr vårt handlande här i parlamentet utan vetskapen om kustbefolkningens nöd som redan måste förtjäna sitt levebröd under de svåraste arbetsvillkor.
Vi vet alla att i utkanten av vårt välmående EU finns det oftast ingen alternativ sysselsättning.
Vi, EU, är en gemenskap av solidaritet och vi måste hjälpa.
Men hur?
Det krävs i dessa dagar mycken god vilja och förmåga att driva denna vilja igenom även i parlamentet, särskilt i budgetutskottet, vid kommissionen och - som sagt -framför allt ute i medlemsstaterna.
Ta för all del hänsyn till detta!
