# ID: svediakorp-gov433947
# author: De Palacio (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,416
# sentences: 90
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, värderade ledamöter!
Jag vill först och främst tacka er för era argument, funderingar och för diskussionen, även dem som förkastar kommissionens förslag.
Jag tycker det är viktigt att vi kan diskutera och att ni bidrar med era åsikter.
Efter att ha lyssnat till en del saker som har sagts här vill jag dock klargöra några frågor, eftersom det nästan förefaller som om vi talar om olika texter.
För det första tar jag upp en allmän fråga.
Vill vi ha ett konkurrenskraftigt transportsystem inom sjötrafiksektorn som kan sammankopplas till ett intermodalt nät och som kan vara ett alternativ till vägtransporterna eller inte?
Ja eller nej?
För det andra går vi in på rent ideologiska frågor här.
Några av er anser att monopol är den idealiska situationen.
Ärade ledamöter!
Jag anser att det i princip är mycket bättre att satsa på en sund konkurrens än på monopol.
Detta är framför allt en ideologisk fråga.
Faktumen verkar dock peka mer än ett håll än åt ett annat.
Det är sant att det finns platser, områden och marknadssegment där det inte kan finnas fler tjänsteleverantörer på grund av att de är små storleksmässigt sett.
Men när det finns konkurrens fungerar saker och ting bättre.
Tjänsternas kvalitet höjs, det blir bättre priser och kostnader, och konkurrenskraften ökar.
Ärade ledamöter!
Vår flygtrafiksektor, vilket sades nyss, förefaller inte att ha kollapsat för att vi har infört konkurrens.
Parlamentet vill införa konkurrens inom järnvägstransporten och en majoritet har röstat för detta.
Det handlar om att införa konkurrens även inom hamntjänsterna i de stora hamnarna.
Ärade ledamöter!
Det sägs att införandet av konkurrens medför att säkerheten minskas och man kopplar ihop den här frågan med Prestige.
Vad har detta med Prestige att göra?
Absolut ingenting, ärade ledamöter.
Prestige har ingenting med saken att göra.
Jag är ledsen, men det handlar om helt olika saker.
Dessutom är det ingen som vill att säkerheten skall minskas.
Därför vidtas särskilda försiktighetsåtgärder när det gäller lotstjänster och förtöjning, och till och med för lastning.
Det finns förslag om att hamnmyndigheterna, som är kunnigast på det här området, i så fall kan reglera villkoren - det kan röra sig om ett certifikat, det kan handla om dokumenterade kunskaper.
Vi låter hamnmyndigheterna utveckla den här aspekten, eftersom det är de som bäst känner till förhållandena i varje hamn.
Ärade ledamöter!
Vad jag vill säga är att syftet med detta förslag är att främja transporten i allmänhet, att skapa fler arbetstillfällen i våra hamnar och göra dem konkurrenskraftigare.
Verksamheten kommer då att öka och detta bidrar till Europeiska unionens ekonomiska utveckling.
Det är vad jag arbetar för, inom transporten, när det gäller hamnarna, de övriga transportsektorerna och på energiområdet.
Det är helt enkelt grunden i Lissabonandan.
Detta är mycket riktigt en djupgående fråga och vad vi föreslår är en europeisk modell.
Jag går nu in på den andra punkten som har tagits upp här, nämligen social dumpning.
Ärade ledamöter!
Ingen vill ha social dumpning.
Ingen.
Vi vill ha fler arbetstillfällen för ökad verksamhet i hamnarna med lämpliga sociala garantier och villkor.
Den europeiska modellen handlar nämligen precis om att införa konkurrens och samtidigt behålla de sociala garantierna och standarderna.
Det är vad den europeiska modellen handlar om, det är en reglerad avreglering, inte en regelrätt avreglering.
Först förefaller det som om avreglering och reglering står i strid med varandra, men vi har nu möjligheten att kombinera två faktorer i Europa: Vi kombinerar marknadsfördelarna med garantierna i ett solidariskt system.
Och det är vad vi gör just nu, ärade ledamöter.
Ärade ledamöter!
Jag kommer att läsa upp två saker för er.
För det första, vad betyder self-handling?
Vad innebär begreppet egenhantering?
I artikel 9 står det att egenhantering är en situation där ett företag tillhandahåller en eller flera typer av hamntjänster åt sig själv genom att använda fast anställd personal.
Det får alltså inte vara tillfälligt anställd personal eller personal som anställts enbart för att utföra den konkreta arbetsuppgiften, utan? fast anställd och landbaserad personal och / eller egna anställda ombord på fartyg?.
Det viktiga i det här sammanhanget är att vi talar om fast anställd personal.
Men förutom detta vill jag påminna er om att det i artikel 13.2 står att nationella föreskrifter i fråga om sysselsättning och sociala frågor skall vara obligatoriska och att social dumpning inte får förekomma.
Ärade ledamöter!
Jag ber er att läsa vad som står sist i texten.
Den här texten är nämligen kristallklar enligt min mening.
Jag tror att vi måste se på vad det är vi gör egentligen.
Vårt syfte är inte att sänka säkerhetsnivåerna, vi vill inte heller att det skall förekomma någon social dumpning, eller något liknande.
Ärade ledamöter!
Ni är rädda för avregleringar, men om vi inte avreglerar marknaderna skulle till exempel inte Ryan Air eller Virgin vara i drift, alla företag skulle vara statliga monopol och jag tror att fler än en av er utnyttjar de tjänster som Ryan Air och Virgin tillhandahåller.
Det gör jag också.
Låt oss försöka enas om den här frågan.
Säkerheten inom Europas flygtransport har inte minskats till följd av avregleringarna.
Låt oss hålla oss till fakta.
Jag har hört att det har genomförts protester utanför parlamentet.
Ni är politiker.
Det är jag också.
Man måste lyssna till allas åsikter, men vi måste hålla oss till fakta.
Det är ingen som vill ha social dumpning.
Tvärtom, vi talar om att garantera de sociala föreskrifterna och kraven i fråga om sysselsättning och vi talar om fast anställd personal, inte tillfälligt anställda.
Om vi begränsar direktivet till att enbart omfatta anställda ombord på fartyg tror jag att vi slår in på fel väg.
Enligt min mening måste bestämmelserna även gälla för fast landbaserad personal.
Den tredje frågan som ni än en gång har tagit upp handlar om konkurrensen mellan hamnarna.
Det handlar naturligtvis om konkurrens mellan hamnar.
Vad vi måste göra är att se till att denna konkurrens inte blir illojal.
Jag instämmer i det ni säger när det gäller den här frågan, och särskilt föredraganden, Jarzembowski.
I det här sammanhanget hoppas jag att vi kan klargöra ändringsförslag 10 ännu mer inom ramen för de begränsningar och marginaler som fördraget innehåller; vi kan naturligtvis inte ändra i fördraget för att det skall passa denna text.
Slutligen vill jag ta upp den fråga som Savary nämnde om möjligheter.
Han sade att vi gör allt utom att utnyttja möjligheterna.
Ärade ledamot!
Parlamentet har, liksom kommissionen och rådet, arbetat mycket med problemen inom sjöfartsnäringen, sjösäkerheten och så vidare för att förbättra sjösäkerheten och vi vet, och ni vet det mycket väl, ärade ledamöter, att vi antagligen hade kunnat undvika den senaste olyckan om de bestämmelser som vi föreslog hade trätt i kraft.
Det finns fortfarande mer att göra och vi kommer att arbeta vidare med den här frågan.
Men vi kan inte säga att vi har börjat med hamnarna, för det är inte sant.
Tvärt om: vi slutar nästan med hamnarna.
Vi har mycket allvarliga problem inom transporten i Europa och det är nödvändigt att söka alternativa lösningar till väg- och järnvägstransporterna, det vill säga, landtransporter.
I ett utvidgat Europa, där avstånden blir större, har sjöfartssektorn mycket större möjligheter att erbjuda och det är mycket vettigare att utnyttja sjöfarten mellan hamnarna inom Europa.
Men för att kunna driva en europeisk sjöfart som verkligen kan konkurrera med de andra transportsystemen, närmare bestämt landtransporterna, behöver vi effektiva hamntjänster.
Än en gång, det är vad vi siktar på, vi vill införa konkurrens i de stora hamnarna, men - jag upprepar detta - på ett reglerat sätt med sociala garantier och garantier för säkerhet.
Det är helt enkelt vad den europeiska modellen handlar om.
(Applåder)
