# ID: svediakorp-gov433915
# author: Reding (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 610
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Min kollega Pascal Lamy sade det mycket tydligt: Pandoras ask är stängd och ingen har för avsikt att öppna den när det gäller kulturen, och detta av flera orsaker.
Till att börja med för att vi på regional, nationell och internationell nivå vill bevara vår möjlighet att skydda den kulturella kreativiteten.
Vi måste därför ha friheten att stödja våra kulturella produkter, om man vill kalla dem så, av alla de slag för övrigt.
För det andra därför att en kulturprodukt inte är samma sak som en kommersiell produkt.
Kulturen har något mer, den är en del av våra rötter, vår mångfald.
Det är anledningen till, och De Sarnez har rätt, att jag mycket tydligt sagt att GATS eller WTO inte är rätt instans för att diskutera kulturen.
Det är anledningen till att jag instämmer med alla dem som här i kammaren sagt att vi behöver ett internationellt instrument, till exempel Unesco.
Fru talman!
I dag finns ingen internationell rättslig norm när det gäller kulturen och jag säger ja till alla ledamöter som sagt att det skulle behövas en.
Det skulle behövas en för att undvika de debatter vi hela tiden har om kulturen.
Även om Pascal Lamy och jag själv inte öppnar Pandoras ask i våra medlemsstater, hos våra medborgare, finns denna inneboende rädsla att någon ändå en dag skulle kunna göra det.
Denna internationella juridiska referens skulle därför behövas för att främja den kulturella mångfalden och utbytet.
Det är en idé att studera som är en logisk följd av Unescos deklaration och som vi tittar på med intresse.
Min personliga känsla är att ett internationellt instruments överlevnad bland annat kommer att bero på dess förmåga att på internationell nivå få referensstandarder för kulturell mångfald att göra framsteg, och på ett ännu tidigare stadium diskussionen om indikatorerna för kulturell mångfald.
Skyddet av vår förmåga att agera till förmån för den kulturella mångfalden är till att börja med en intern åtgärd inom Europeiska unionen.
Men de bland er, och det var många, som sade att vi måste gå längre eftersom vi har ett internationellt ansvar utanför de 15 medlemsstaterna och så småningom de 25 medlemsstaterna, har rätt.
I dag gör fördraget det möjligt.
Artikel 151.4 tillåter oss att vidta internationella åtgärder på kulturområdet och det gör vi systematiskt.
Jag försäkrar er att en viss filmmakare från tredje land bara kunnat visa sin film när han varit inbjuden till europeiska filmfestivaler.
Vi öppnar oss mot andra, det gör vi.
Till van Velzen skulle jag vilja säga att vårt förslag Erasmus World bara är möjligt eftersom fördraget tillåter oss att gå utanför unionens gränser.
Ja, mina damer och herrar parlamentsledamöter, vi måste bevara det i konventet och det kommande fördraget.
Vi måste i det kommande fördraget få tillåtelse att bevara vår interna förmåga att skydda den kulturella mångfalden inom alla områden och även vår yttre förmåga att kunna agera på världsnivå, vare sig det handlar om att sluta ett internationellt avtal om att bevara kulturen, av typen Unesco, eller åstadkomma projekt som Erasmus World och för att kunna hjälpa kreatörer från tredje land att uttrycka sig i sammanhang som vi ställt till deras förfogande.
Ni ser alltså att om vi talar om kultur så talar vi om öppenhet.
Det är mycket tydligt att denna öppning inte bara gäller oss européer utan också innebär en utsträckt hand till kreatörer och aktörer i tredje land.
