# ID: svediakorp-gov433886
# author: Van Velzen (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 780
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kommissionsledamöter, kolleger!
I dag behandlar vi Europeiska kommissionens erbjudanden med avseende på GATS och det är mycket viktiga erbjudanden.
Vi får nämligen inte glömma bort att tjänstesektorn i Europeiska unionen är en nyckelsektor för vår ekonomi.
Kommissionsledamoten påpekade med rätta att det här är den mest dynamiska sektorn.
Europeiska unionen är en av de största tjänsteexportörerna i världen så det rör sig också om ett stort egenintresse.
Vi måste ge tillträde till tjänstemarknaderna.
Inte bara på grund av vårt eget intresse utan även på grund av utvecklingsländernas intresse.
Världshandelsorganisationens Doharunda har ju inriktats på utvecklingsagendan.
Jag tror att vi också måste se de konkreta resultaten i ljuset av ekonomierna i utvecklingsländerna och jag tycker alltså att det är mycket positivt att 50 procent av alla begäranden kommer från utvecklingsländerna.
Erfarenheterna inom EU lär oss också att en avreglering av tjänster, både inom energi- och telekommunikationssektorn, om det sker tillsammans med goda regler och garantier för medborgarna, i princip ger en bättre fungerande tjänstemarknad med bättre kvalitet, ett större utbud och fler priser.
Jag tycker alltså att kommissionen i det avseendet lägger väldigt stor vikt vid idén med allmänna tjänster och jag uppmanar den att se mer till skyldigheterna med avseende på de så kallade offentliga tjänsterna, vilka också kan levereras av privata tjänsteleverantörer i stället för myndigheterna.
Kommissionens erbjudande att utesluta hälsosektorn, den sociala sektorn och utbildningssektorn från ett erbjudande kan min grupp ställa sig bakom men jag vill dock få det förtydligat hur det ligger till med universiteten.
Kommissionsledamoten nämner Erasmusprojektet men betyder det att endast enskilda medlemsstater kan göra ett erbjudande och att det på universitetsområdet i hela EU inte händer något alls?
Skälet till att inte lägga fram något nytt förslag för den audiovisuella sektorn har kommissionsledamot Reading redogjort för på ett övertygande sätt.
Det behöver jag inte gå in djupare på.
Jag vill dock säga något om computer-related services.
Vi måste naturligtvis å ena sidan se till att en jättelik braindrain västerut kommer igång i länder som till exempel Indien.
Även vi måste ordna vår egen utbildning.
Å andra sidan måste vi också förhindra att det arbetas på andra villkor inom Europeiska unionen, det skulle nämligen kunna leda till social dumpning.
Jag tror alltså att det handlar om att hitta en bra jämvikt och sedan 11 september skall vi naturligtvis även ta säkerhetsaspekterna i övervägande.
Det är naturligtvis mycket bra att vi tar mer hänsyn till miljön.
Hållbarhet är inte bara något för Väst, hållbarhet är något för hela världen.
Jag tycker alltså att det måste komma även utvecklingsländerna till godo.
Att tillsvidare utesluta vattenrening och vattenförsörjning, tycker jag är en klok politik.
GATS berör direkt många EU-medborgares intressen och jag uppskattar kommissionsledamot Lamys insatser för att öka kommunikationen och ge mer information.
Det är fortfarande en sak för ambassadörer, för stängda dörrar, för bristande insyn och öppenhet och jag tycker att det i det avseendet måste till en mycket starkare parlamentsrepresentation.
Med tanke på Cancun hoppas jag alltså också att kommissionsledamoten lägger fram nya förslag för att göra förfarandet mer öppet.
Herr talman!
Vi kan inte heller förbigå aktualiteterna och Irak ställer oss naturligtvis i ett läge där världsgemenskapen är splittrad in på bara skinnet.
Hur kan vi nu undvika att Irakfrågan leder till stora handelskonflikter mellan Europeiska unionen och Förenta staterna som kanske kan blockera resultaten från Cancun?
Jag skulle vilja fråga kommissionsledamoten vilka initiativ som tagits på det här området och vilka resultat det givit.
I det sammanhanget har naturligtvis två viktiga problem med Förenta staterna inte blivit lösta.
Å ena sidan den så kallade FSC-regeln, den gynnsamma skattelagstiftningen för amerikanska exportföretag, som tack vare WTO-uttalandet måste sättas åt sidan och å den andra alarmerande uppgifter om att det kommer att läggas fram ett amerikanskt lagförslag som inskränker skattefördelarna för dotterföretag till icke-amerikanska företag.
Jag skulle vilja fråga kommissionsledamoten hur det går med det.
Kan vi förvänta oss något sådant från amerikansk sida?
Sedan har vi naturligtvis den press som vi står under för att godta de amerikanska förslagen om genmodifierade livsmedel.
Jag tror att det är mycket angeläget att få ordning på det och få reda på vad som är på gång.
Kommissionsledamot Lamy talar i en intervju i The Wall Street Journal om att 2003 blir det år då WTO skall följas.
Vad menar han med det och vad kan vi förvänta på det området?
