# ID: svediakorp-gov433885
# author: Reding (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-03-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,098
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Som ni vet har Europeiska unionen alltid bekräftat sitt åtagande till förmån för den kulturella mångfalden, ett åtagande som också är inskrivet i artikel 151 i fördraget.
Vår ambition är att ena folken och inte bara bygga upp ett frihandelsområde.
Och i det tankesättet är respekten för den kulturella och språkliga mångfalden inom unionen en grundläggande princip, som unionen är skyldig att försvara i de internationella handelsförhandlingarna, som min kollega Lamy nyss sade, men också inom aktiv och framåtblickande politik för att kunna påverka vår kulturpolitik.
Unionen har även till uppgift att på internationell nivå främja både bevarandet och respekten för denna mångfald, som utgör en nödvändig grund för en interkulturell dialog och för kulturutbyte på världsnivå.
Unionen är därför en av huvudaktörerna i en kontrollerad globalisering som motsvarar folkens önskemål.
Det europeiska projektet är, särskilt på kulturområdet, oförenligt med en form av globalisering som skulle syfta till att plana ut de nationella, regionala eller lokala identiteterna och hota mångfalden när det gäller språk och kultur.
De debatter om den kulturella mångfalden som för närvarande pågår i olika internationella sammanhang visar tydligt att Europa inte är isolerat.
I den meningen har vi allierade.
Enligt mitt synsätt är kommissionens och Europeiska unionens svar när det gäller kulturell mångfald uppbyggt kring tre huvudinriktningar.
För det första, som Pascal Lamy förklarade, en bestämd ståndpunkt inom WTO som tar sig uttryck i en avsaknad av åtaganden när det gäller avreglering av audiovisuella och kulturella tjänster, för att bevara den frihet som är nödvändig för att bibehålla och utveckla nationella och gemenskapsmässiga instrument som syftar till målsättningarna med kulturell mångfald.
För det andra främjande av kulturutbyte där man tar hänsyn till den kulturella mångfalden på världsnivå, särskilt via en diskussion om biståndspolitiken.
I det sammanhanget förefaller mig en uppvärdering eller en förstärkning av unionens roll i kultursamarbetet med tredje land mycket viktig, eftersom unionen är en av huvudaktörerna i solidariteten mellan nord och syd.
För det tredje, unionens aktiva deltagande i internationella diskussioner om den kulturella mångfalden.
Mina damer och herrar!
Jag är personligen övertygad om att en sådan diskussion är både lämplig och nödvändig, eftersom globaliseringen genererar ett antal frågor som inte enbart kan besvaras genom en avreglering av handeln.
Det är därför viktigt att vi är närvarande i internationella instanser, som t.ex.
Unesco, för att diskutera den kulturella mångfalden och för att slåss för den.
På detta stadium har kommissionen inte uttalat sig när det gäller grunden till och formen för ett eventuellt internationellt instrument för kulturell mångfald, men jag tycker det är viktigt att säga att kommissionen är närvarande i de instanser där dessa diskussioner äger rum.
Jag gläds för övrigt åt att det grekiska ordförandeskapet önskar fördjupa diskussionen på gemenskapsnivå om den kulturella mångfalden i allmänhet, däribland de internationella normativa aspekterna, inför det informella rådet (utbildning, ungdom och kultur) i slutet av maj.
Jag räknar med att bidra till den strävan efter samordning av medlemsstaternas diskussioner som uttryckts av ordförandeskapet genom att till ministrarna överlämna information, bland annat om den process som pågår inom Unesco, för att ge näring åt debatten om denna fråga mellan europeiska stater.
Utbildningen är en annan aspekt.
Det är viktigt att komma ihåg att den offentliga servicen inte hotas av GATS.
För det första innehåller avtalet en allmän bestämmelse som skyddar ett stort antal offentliga tjänster, dvs. tjänster som tillhandahålls på en grund som varken är kommersiell eller konkurrensmässig.
För det andra har staterna, även för tjänster som inte skulle omfattas av detta undantag, rätt att utifrån en grund som kan vara en mycket detaljerad bottom up approach besluta om inom vilka sektorer och undersektorer de kommer att bevilja marknadstillträde eller inhemsk behandling.
För det tredje kan de, även efter att ha valt marknadstillträde eller nationell behandling, förse sina åtaganden med villkor där det preciseras vilka restriktioner de tillämpar utifrån den nationella lagstiftningen.
För det fjärde, avslutningsvis, erkänns i GATS staternas rätt att upprätthålla eller införa bestämmelser genom förordningar eller lagstiftning eller på annat sätt som syftar till tillträde till tjänster av hög kvalitet och till rimliga priser.
Det är fallet med skyldigheten att tillhandahålla universella tjänster.
Låt oss som exempel ta ett område som berör både er och oss särskilt, nämligen utbildning.
De åtaganden som gjordes av gemenskapen och dess medlemsstater vid Uruguayrundan gäller endast utbildning som finansieras privat.
De offentliga tjänsterna på utbildningsområdet omfattas inte på något sätt av dessa åtaganden och syftet med de åtaganden som gjorts är att garantera att om det finns en marknad för privata tjänster kan medborgare och operatörer från partnerländerna få tillträde till den, enligt samma villkor som medborgarna i det berörda landet.
Till och med för den privata sektor som omfattas av åtagandena har medlemsstaterna kunna fastställa innehållet genom en rad villkor som de redan tillämpar och som de kan fortsätta att tillämpa.
Det innebär att ett land kräver att lärarna skall rekryteras bland de egna medborgarna, ett annat att majoriteten av ledamöterna i styrelsen skall bestå av medborgare från det egna landet och ett tredje att medborgare i ett annat land måste har tillstånd från ministeriet innan de startar en skola.
När det gäller den nuvarande förhandlingen, Doharundan, har vi inte alls för avsikt att ändra de åtaganden som gjorts på utbildningsområdet för att införliva vad det än må vara som hör till de offentliga systemen.
Det offentliga utbildningssystemet förblir alltså intakt.
Vi har granskat önskemålen från de olika länderna i syfte att ändra våra åtaganden när det gäller privata tjänster på utbildningsområdet.
Efter att ha samrått med medlemsstaterna och de olika berörda miljöerna har vi dragit slutsatsen att det inte heller i detta hänseende finns anledning att göra nya åtaganden som skulle öka tillträdet till gemenskapsmarknaden.
Mina damer och herrar!
Jag tror att ståndpunkten är klar och tydlig.
Jag skulle ändå vilja lägga till en sak.
Även om vi inte öppnar våra marknader i den riktning jag just beskrivit öppnar vi oss för att erbjuda utbildning till studenter i tredje land, det är hela innebörden i förslaget Erasmus World.
Även om vi skyddar vårt europeiska system inom Europa är detta system öppet för studenter från hela världen.
