# ID: svediakorp-gov433829
# author: van den Bos (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 330
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Så länge medlemsstaterna fortsätter att sätta sin egen agenda i första rummet kommer det inte att bli något av en europeisk utrikespolitik.
Vad den saken beträffar hjälper inte ens en konvention.
Inte ens i fråga om Zimbabwe klarar Europeiska unionen av att föra en konsekvent, genomgripande och entydig politik.
En skandalös situation för de mänskliga rättigheterna, politiskt förtryck, ekonomisk tillbakagång och hungersnöd väger naturligtvis mindre tungt än de franska intressena i Afrika.
Vi får inte glömma att våra smala sanktioner är det enda alternativet till straff som drabbar befolkningen.
Invånarna i Zimbabwe lider redan alldeles för mycket.
Inte desto mindre bryter Frankrike avtalen genom att bjuda in Mugabe och sätter därmed hela Europeiska unionens trovärdighet på spel.
Rådet tycks nu vilja lätta på sanktionerna med hjälp av undantagsbestämmelser.
Motsatsen, herr talman, motsatsen är vad som krävs.
Straffåtgärderna mot regimen bör utan avbrott utvidgas och intensifieras.
Absolut inga visum till Mugabe och hans hejdukar, och cricketlag som vill spela matcher i Zimbabwe är all out på förhand.
Lyckligtvis är vår kammare, åtminstone de flesta partierna, konsekventa, och det måste vi för allt i världen fortsätta att vara.
Om Europa inte är konsekvent, hur skall vi då kunna förvänta oss av afrikanska länder att de är det?
Det är mycket illa att Sydafrika och Nigeria tycks ta Mugabe i försvar och vill häva samväldets sanktioner.
Fria och rättvisa val måste genomföras inom kort.
Skenrättegångar mot oppositionsledare måste upphöra omedelbart, och Förenta nationerna måste utse en särskild övervakare av de mänskliga rättigheterna.
Endast ovillkorliga aktioner mot regimen kan förlösa befolkningen ur deras lidande.
Utsvultna och terroriserade offer för den före detta motståndshjälten måste kunna räkna med vårt stöd.
Det är dags för medlemsstaterna att slå igen sina affärsagendor och plocka fram det europeiska registret för mänskliga rättigheter.
(Applåder)
