# ID: svediakorp-gov433826
# author: Sylla (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 451
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Jag anser att det där i synnerhet är en demonstration av vad man inte bör göra.
Det som min kollega just har berättat är raka motsatsen till vad som behöver göras under dessa slags omständigheter.
Jag tror att vi annars skulle begå ett allvarligt misstag.
Att erkänna kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Zimbabwe är en sak, att stödja oppositionen och att göra allt för att upprätta en demokrati är något annat.
Kort sagt, att förstärka sanktionerna som min kollega föreslår är olämpligt i ett land som är underminerat av hungersnöd och av pandemier.
Dessa sanktioner kommer inte att drabba Mugabe men väl befolkningen.
Jag står fast vid min åsikt att det var ett allvarligt misstag att lämna återbud till sammanträdet för AVS-EU: s gemensamma församling.
När Belgien beviljar visum till medborgare från ett land vars berörda delegationer är närvarande, liksom andra, och som just då har rätt att delta i ett möte, men som vi på ett auktoritärt och ensidigt sätt förvägrar tillträde till denna byggnad så medför det att vi går miste om möjligheten att vi tillsammans, afrikaner och européer, skall kunna anta en resolution som fördömer det som sker i Zimbabwe.
I stället har vi stärkt alla dem som stöder Mugabe.
Vi har gjort stor reklam för honom.
Vad som inte är vidare seriöst är att ni sade att Frankrike inte har rätt att hindra en person att delta i ett franskt-afrikanskt toppmöte där denne har sin plats, eftersom just detta skulle göra det möjligt för oss att ansikte mot ansikte tala om vad vi anser.
Om vi önskar få en varaktig fred i denna region, om vi inte vill att diskrimineringen och våldet mot de mest värnlösa skall avancera ännu mer i det landet, i så fall måste vi associera de regionala organisationerna och framför allt Afrikanska unionen med vår verksamhet.
Det kräver att vi sätter oss ned tillsammans med dem och diskuterar.
Vad ni gör är att ni glömmer bort det koloniala förflutna i ett land där det i dag förvisso förekommer våldshandlingar gentemot de vita lantbrukarna, men där man också för närvarande, vilket bör erkännas, gör upp räkningen med detta koloniala förflutna.
Under dessa år hade den omfattande svarta majoriteten av befolkningen inte tillgång till jorden, och därför är landet i dag föremål för en jordreform.
Det är alltså inte genom att försöka skylla på Mugabe som man löser problemen, utan genom att sätta sig vid förhandlingsbordet, och jag är fullständigt emot era idéer och metoder.
