# ID: svediakorp-gov433812
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 732
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
På senare år har de demokratiska förhållandena försämrats i de flesta centralasiatiska länderna.
Kommissionen inser dock varför parlamentets uppmärksamhet i den här debatten är fäst på Kazakstan.
En gång betraktades landet som ett av de? hoppfullaste? i området, men de två senaste åren har vi sett en hårdare kontroll av den politiska oppositionen och kritiska medier.
Särskilt hårt drabbades de som hade modet att kritisera korruptionen på högsta nivå, vilket inbegrep presidenten och hans familj.
Kommissionen håller med om att rättegångarna om korruptionsanklagelserna mot Ablyasov och Zjakijanov, de två ledarna för oppositionsrörelsen? Democratic Choice for Kazakhstan?, av allt att döma verkade vara politiskt motiverade.
Kommissionen har vidare med stor oro observerat den skrämselkampanj som pågått mot ett stort antal kritiska medier i Kazakstan.
Det har inneburit brandbomber mot kontor, vandalisering av sändutrustning med maskingevär, en hund med avhugget huvud uppspikad på dörren till ett tidningskontor samt fysiska attacker mot enskilda journalister.
Förövarna av dessa brott har aldrig gripits och många fall har helt enkelt lagts ned.
Flera tidningar har dessutom utsatts för rättsliga åtgärder, ändlösa besök av skatte- och säkerhetsinspektörer och tunga böter, vilket i några fall lett till nedläggning.
Kommissionen håller också med om att den nyligen hållna rättegången mot Duvanov om våldtäktsanklagelser vanpryddes av grova oegentligheter.
Därför anser vi verkligen att den rättegången borde omprövas.
Det är mot den bakgrunden som president Nazarbajevs nyligen gjorda uttalanden om att Kazakstan kommer att hålla sin egen demokratiseringstakt - för att uppnås 2030 - och att västerländska normer inte automatiskt skall tillämpas för Kazakstan, måste tas med vederbörlig försiktighet.
Ordförande Prodi underströk vår djupa oro över Kazakstans demokratiska historia den senaste tiden vid presidentens besök i Bryssel den 29 november 2002.
Å andra sidan är det viktigt att även uppmärksamma några positiva utvecklingar i Kazakstan.
Fängelserna har överförts från inrikesministeriet till justitieministeriet, och vi hoppas att häktena också kommer att följa inom kort.
En lag om att göra förhållandena i fängelserna mer mänskliga har gått igenom, och allvarliga försök verkar nu göras för att genomföra fängelsereformen.
Kazakstan, liksom andra länder i Centralasien, har även infört befattningen ombudsman för mänskliga rättigheter, även om mycket återstår att göra för att förstärka dess mandat och möjligheter.
Ett? ständigt råd? för ytterligare demokratisering och utveckling i samhället godkändes i ett presidentsbeslut den 29 december 2002.
Förhoppningsvis kommer dess rekommendationer, till exempel avseende lagen om politiska partier, att följas upp.
Kommissionen noterar att parlamentets resolution endast riktas mot Kazakstan.
Kommissionen anser dock att frågan om mänskliga rättigheter i Kazakstan måste ses i ett regionalt sammanhang.
Det kan inte förnekas att icke-statliga medier och oppositionen i Kazakstan nu utsätts för hårdare kontroll.
Kommissionen anser dock inte att demokratins eller de mänskliga rättigheternas ställning i Kazakstan - eller i Kirgizistan eller Tadzjikistan för den delen - inte går att återställa.
Vi tror att EU kan fortsätta ha ett inflytande på de demokratiska förhållandena i dessa länder genom kritisk men konstruktiv dialog inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtal.
Vi är mer oroade för Uzbekistan och Turkmenistan, som parlamentets resolution tiger om.
Uzbekistan har ingen oberoende press, medan Turkmenistan inte har någon press alls som är värd namnet.
Oppositionspartier finns det inte i de här två länderna.
Observatörer för mänskliga rättigheter har under en tid nu hållit Kazakstan och Kirgizistan under noga uppsikt på grund av de försämrade demokratiska förhållandena.
Den här uppsikten har verkligen varit berättigad.
Vi får dock inte glömma att det i Uzbekistan, och absolut i Turkmenistan, i flera år inte funnits någon demokrati alls att försämra.
I de här länderna riskerar varje oppositionsaktivist, kritisk journalist eller helt enkelt varje muslim som utövar sin religion att hamna i en tortyrkammare, en straffkoloni eller i en dödscell anklagad för terrorism, religiös extremism eller mordförsök på presidenten.
Opposition och samhälle i Kazakstan, Kirgizistan och, i viss mån Tadzjikistan, står under tryck, men det har, åtminstone inte hittills, gjort dem mindre spänstiga eller högröstade.
Genom konstruktiv dialog och riktat stöd kan EU fortfarande göra något av betydelse i de här länderna.
