# ID: svediakorp-gov433797
# author: De Keyser (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 651
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionsledamot!
Det råder konsensus från vänster till höger i denna församling.
Och den här gången är det inte en kraftlös sådan, utan det är verkligen ett tydligt tecken som ges till kommissionen.
En resolution om stålindustrin kommer strax att gå till omröstning.
Vi kommer alla att ge den vårt fulla stöd.
Med detta sagt skulle jag, utöver resolutionen och i egenskap av socialist och Liègebo, och som boende i närheten av den första anläggningen som berördes av Arcelors omstruktureringsplan, vilja uttrycka min ilska.
Vi lider alla i dag, och det har vi sagt tidigare, av att inte ha någon föreskriven miljö där vi, på europeisk nivå, kan tillåtas kämpa mot det ultraliberala och multinationella vanstyret.
Jag vet att denna mening kan väcka löje, men jag håller fast vid den.
Vi orkar inte med några fler beslut som enbart grundar sig på ekonomisk logik och som i ett drag kan stryka ut en region från världskartan utan hänsyn till de familjer som lever där, de arbetare som har utformat regionen och de barn som där växer upp.
I dag är det Liègeregionen som åsyftas, i morgon kan det vara Florens, det kan vara Bremen, EKO Stahl; i dag gäller det stålindustrin, i morgon kanske det gäller den högteknologiska industrin.
Detta godtycke tar aldrig slut.
Herr kommissionsledamot!
Ni har framställt Arcelor som Europas mönsterelev.
Detta företag nummer ett inom stålindustrin spelar här ett bedrövligt nummer som än går mot det avskyvärda, och än mot det löjeväckande.
Inte nog med att Arcelor bröt sitt löfte till Cockerill - att utveckla tekniska innovationer, modernisera verktygen och främja sysselsättningen - man tog även till hot.
Dess företagsledare meddelade att rationaliseringarna måste fortsätta, annars skulle anläggningen tvingas stänga tidigare, kanske rentav omedelbart.
Och kapitalismens lockout under 1800-talet väcktes åter till liv genom dessa ledares ord.
Samtidigt som Arcelor meddelade undergången för dessa europeiska masugnar kandiderade gruppen, vilket nämndes tidigare, till att köpa upp de polska företagen, men framför allt har denna grupp investerat rejält i den brasilianska stålindustrin.
Detta är det avskyvärda, herr kommissionsledamot.
Vad beträffar det löjeväckande så ligger det i den egna profil som Arcelor annonserar på sin hemsida på Internet, och jag citerar utan att skämta? en medborgare som är medveten om sin roll inom gemenskapen, som engagerar sig i stödåtgärder och donationer inom områdena för vetenskap, medicin, sport och konst?.
Tyvärr är det varken donationer eller konst eller sport som det handlar om i dag, utan det är framtiden för en region.
Och när det gäller detta vill Arcelor vara betryggande.
Man utlovar en social plan och förtidspensioner.
Men vem är det man försöker lura?
Förutom de 1 700 anställda som är direkt berörda, och som således är förmånstagare av den sociala planen, vad tänker man göra för de övriga 5 000, eller 7 000 leverantörer och underleverantörer som kommer att bli åsidosatta?
Herr kommissionsledamot!
Ge oss en gång de medel som behövs för att kunna bära upp en europeisk politik som är konsekvent och enhetlig, som antagligen är präglad av ekonomin, men som också är socialt övertygande.
Jag kräver av rådet och av kommissionen att man till sist skall förbereda en reglementsenlig ram som gör det möjligt att förhindra att en makt som styrs av en ekonomisk logik inte skall kunna bryta sönder förbindelsen mellan Europa och dess medborgare.
För denna förbindelse är ömtålig, och vad skulle det tjäna till om Europa i dag vore en ekonomisk gigant som, likt de människoätande jättarna i sagor, slukade sina barn?
(Applåder)
