# ID: svediakorp-gov433790
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,059
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Den europeiska stålindustrin har gått igenom en svår period de 20 senaste åren.
Det behövdes en övergripande omstrukturering av sektorn.
Nuförtiden är den europeiska stålindustrin mycket konkurrenskraftig.
För att behålla sin globala ställning måste dock företagen engagera sig i en kontinuerlig process av strukturanpassning.
Industrin strävar fortfarande efter effektivitet, men även om återstående överkapaciteter läggs ned kan vi, från näringslivssynpunkt, inte tala om en verklig kris av den storlek som vi hade på åttiotalet utan snarare om en social kris på grund av nya nedläggningar.
Omstrukturering betyder ofta samma sak som förlorade arbetstillfällen som kan få tragiska sociala konsekvenser i varje region, men särskilt i de regioner som har en låg potential för skapande av nya arbetstillfällen.
Kommissionen är mycket medveten om medborgares och arbetstagares behov att känna sig trygga i påfrestande tider.
De senaste veckorna har vi återigen sett mycket skilda erfarenheter och uppfattningar om hur man skall hantera storskaliga omstruktureringar av företag.
I vissa fall är dessa åtgärder väl utarbetade i förväg med fullt deltagande av arbetstagarnas representanter, med vederbörlig hänsyn tagen till sökandet efter mindre skadliga lösningar samt aktiva försök i god tid att förbereda de arbetstagare som troligen kommer att drabbas på att ta den utmaning som plötslig arbetslöshet innebär.
I andra fall vidtogs dessa åtgärder utan att någon hänsyn över huvud taget togs till de drabbade.
Varje gång har kommissionen uppmärksammat följande grundläggande principer.
För det första är beslut om omstrukturering företagsledningens privilegium och ansvar.
Det betyder att när företag överväger att vidta åtgärder som troligen kommer att få allvarliga sociala konsekvenser skall de alltid aktivt söka och välja de minst skadliga lösningarna.
För det andra måste allt göras, om avskedanden visar sig oundvikliga, för att förbättra de berördas möjlighet till nya anställningar.
Det kräver förutseende och lämplig förvaltning av dessa processer.
För det tredje så kan ingenting berättiga frånvaron av information till och samråd med arbetstagarrepresentanter, i god tid och på ett effektivt sätt.
Bakom dessa grundläggande påståenden finns en bred enighet i Europa.
Det är, tack och lov, allt ovanligare att man ser företag som ägnar sig åt skadliga omstruktureringar och som struntar i dessa grundläggande principer, men det händer ibland.
Det sätt på vilket Metaleurop genomförde nedläggningen av anläggningen i Pas de Calais är det värsta tänkbara exemplet på avsaknad av hänsyn till arbetstagarnas intressen, oro och rättigheter samt även till den kringboende befolkningens hälsa och säkerhet.
Det är naturligtvis rättvisande och nödvändigt att understryka andra tillvägagångssätt: Arcelor, som motsatsexempel, står också inför en omstruktureringsprocess med oundviklig smärta för arbetstagarna, men hanterar det hela på ett annat sätt.
Kommissionen vill dock inte ingripa i den ekonomiska logiken bakom ledningens avsikter; det är ledningens sak att göra det i nära samråd med arbetstagarnas representanter.
Arcelor vidtog flera positiva och produktiva åtgärder, långt innan de nyligen tillkännagivna åtgärderna inleddes, för att föregripa problemen.
Ledningen bekräftade nyligen sin avsikt att starta effektiva samråd med arbetstagarrepresentanter på alla nivåer.
Samrådsprocessen omfattar: det ekonomiska resonemanget bakom den planerade nedläggningen, oberoende expertrådgivning i hela ärendet, vidtagande av alla möjliga åtgärder för att undvika nedläggningarna eller begränsa deras sociala konsekvenser samt försök att rengöra den lokala miljön och avindustrialisera de nedlagda anläggningarna.
Det här omfattande programmet är seriöst och betraktas som det av alla berörda parter.
Det är resultatet av en annorlunda typ av industriella relationer som lett, till exempel, till en överenskommelse om information till och samråd med arbetstagare över nationsgränserna, och det betraktas allmänt som mycket avancerat och effektivt.
De tre platserna i styrelsen för representanter för arbetstagare, fast det för närvarande inte finns någon juridisk skyldighet till det, är också en illustration av samma positiva handlingssätt.
Det här föregriper faktiskt den europeiska företagsstadgan.
I Europeiska unionen har vi de senaste åren byggt upp en omfattande uppsättning instrument som uppfyller dessa aspekter.
Direktiven om kollektiva friställningar, företagstransaktioner, information och samråd samt direktivet om det europeiska företagsrådet är några exempel.
I de allra senaste texterna främjas engagemang av arbetstagare på högre nivå, främst i strategiska frågor och i förutsägbar sysselsättningsutveckling inom företag.
Det är enda sättet att hjälpa de europeiska arbetstagarna att klara förändringarnas utmaningar genom att det ger utrymme för tidig utveckling av arbetstagares anställbarhet och anpasslighet.
De två fall som jag nämnde kan bara fungera som bekräftelse av dessa påståenden, ett positivt och ett negativt.
Det är upp till nationella domstolar och andra myndigheter att se till att gemenskapens direktiv uppfylls.
Kommissionen kommer naturligtvis att uppfylla sin slutgiltiga roll att kontrollera tillämpningen av gemenskapslagstiftningen om överträdelser inte sanktioneras effektivt.
Dessa aspekter kommer att utgöra några av de viktigaste delarna i den kommande revideringen av direktivet om europeiska företagsråd.
Ännu viktigare är det att kommissionen verkligen hoppas att arbetsmarknadens parter i Europa kan hitta och använda de medel som behövs för att utarbeta en bra praxis för omstrukturering av företag i EU, vilket de gjorde när de reagerade positivt på förra årets samråd i den här frågan.
Denna goda praxis sträcker sig mycket längre än information till och samråd med arbetstagare.
Den omfattar åtgärder i syfte att föregripa marknaden och den tekniska utvecklingen, investering i fast personal, utveckling av anställbarheten, sökandet efter alternativ till nedläggning och friställning, nyanställning, i möjligaste mån, av arbetstagare som drabbats av omstruktureringsåtgärder och så vidare - exakt sådan bra praxis som jag hoppas kommer att hjälpa Arcelors arbetstagare att komma över de nuvarande svårigheterna och som är så påtagligt frånvarande i Metaleurop.
Det är också nyttigt att i det här sammanhanget minnas andra kommissionsinitiativ i fråga om företags sociala ansvar, social dialog och Europeiskt centrum för övervakning av förändringar.
Förutom dessa politiska aspekter är vi i dag mest bekymrade över den senaste tidens fall av omstrukturering.
Kommissionen skulle tydligt vilja tala om att vi framför allt delar er oro angående möjliga sociala konsekvenser för de som kan drabbas.
Jag hoppas verkligen att allt görs för att förebygga eller dämpa den genom dialog mellan alla berörda parter.
