# ID: svediakorp-gov433732
# author: Stihler (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 672
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, föredragande.
(EN) Fru talman!
Jag vill tacka alla som bidragit till den här debatten.
Under hela den här processen har det rått stor enighet och, för omväxlings skull, håller de flesta kolleger med om att åtgärder behöver vidtas.
Det är därför jag accepterar alla tre ändringsförslag till det här betänkandet som lagts fram.
Hur nådde vi fram till detta mål?
För åtta år sedan kom en kvinna vid namn Margot Cameron till en av mina kolleger, Miller.
Hon sade att ingen ville lyssna till henne.
Hennes berättelse inspirerade min kollega så till den grad att en framställning inlämnades till Europaparlamentet som visade att Margot inte var ensam.
Det finns många Margot i Förenade kungariket och i EU med liknande historier angående problem med silikon.
Framställningen har lett till att kommissionen ändrat klassificeringen av bröstimplantat till en klass III-produkt i enlighet med direktiv 93 / 42 / EEG om medicintekniska produkter.
Medlemsstater skall anta och offentliggöra de lagar, förordningar och administrativa bestämmelser som behövs för uppfylla det här direktivet senast den 1 augusti 2003.
Om jag inte tar fel så är det här första gången som en sådan framställning lett till direkta åtgärder från kommissionens sida.
Jag hoppas att allt fler medborgare i EU kommer att hitta lösningar på sina problem via den vägen.
Hur mycket parlamentet än välkomnar kommissionens åtgärder så skulle vi vilja föra det här ärendet ännu längre.
Då fler kvinnor väljer att ha implantat - av rent kosmetiska skäl, som rekonstruktion efter bröstcancer eller bröstdeformationer - så måste vi se till att de gör sina val välinformerade, och vi måste sätta patienternas säkerhet i första rummet.
Jag försöker i mitt betänkande ge ett svar både på tusentals kvinnors berättigade oro och på behovet att sätta patienternas säkerhet högst.
Därför rekommenderas medlemsstaterna i betänkandet att vidta åtgärder för att öka och förbättra informationen till patienterna genom spårning och övervakning, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring.
I det sammanhanget vill jag särskilt understryka tre huvudpunkter.
För det första behovet av ansvarsfull reklam.
Det omfattar alla slag av direktreklam, såsom i tidskrifter och användningen av? före och efter? -bilder.
Vi måste ta hårda tag mot sådan missledande reklam som driver på efterfrågan och som så många kvinnor fäster så stora förhoppningar till.
Kanske? före och efter? -bilder på kvinnor som drabbats av punkterade implantat skulle berätta om en helt annan sida av saken för läsarna av glittriga veckotidningar.
Jag skulle vilja att 18-årsgränsen tillämpas - förutom om det finns medicinska skäl - för att skydda unga kvinnor från att göra skönhetsval grundade på dålig information.
För det andra gör informationsbehovet att det krävs lämplig märkning och marknadsföring, inbegripet hälsovarningar som förklarar de hälsorisker som förekommer.
Kvinnor borde till exempel känna till att bröstimplantat kommer att behöva bytas ut efter en viss tid.
Det har alltför länge varit så att kosmetikacowboys klarat sig från att behöva förklara dessa enkla fakta.
Det är skälet till att vi begär att det upprättas ett internationellt register med erkända plastikkirurger.
Till sist så måste forskningen vara ansvarsfull.
Innan bröstimplantat saluförs måste tillverkarna samla in kliniska data om deras produkters egenskaper och prestanda.
Det betyder också att tillverkare av bröstimplantat behöver kunna spåra upp sina produkter.
Därför är det viktigt att det inrättas ett nationellt bröstimplantatregister för att hålla kvinnor informerade om defekta produkter.
Den här frågan kommer inte att försvinna.
Jag hoppas att fler kvinnor i framtiden skall kunna fatta informerade beslut och att de inte skall behöva lida på samma sätt som så många kvinnor som Margot gjort tidigare.
Jag hoppas att kommissionen kommer att kunna rapportera tillbaka till parlamentet om hur långt medlemsstaterna nått i genomförandet av den här omklassificeringen och att den kommer att fortsätta övervaka frågan om silikonbröstimplantat, alltid med patientsäkerheten i första rummet.
