# ID: svediakorp-gov433719
# author: Blokland (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 661
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Den? ett steg framåt och två steg bakåt? -policy som höjs till skyarna av kommissionsledamot Byrnes och i Mallioris betänkande är för mig helt obegriplig med tanke på hur allvarlig drogproblematiken är.
I Europaparlamentets resolution om Europeiska unionens handlingsplan för narkotikabekämpning (2000-2004) angavs tydligt att missbruk av narkotika leder till biologiska, psykiska och sociala störningar, sjukdomar, och problem i familjeliv och arbetsliv, brottslighet, trafikolyckor, och så vidare.
Samtidigt utgör narkotikamissbruk ett hot mot ungdomar.
Av den här anledningen uppmanade man 1999 i samma resolution till att göra allt för att framför allt skydda ungdomar under 18 år och minska antalet dödsfall till följd av narkotikamissbruk.
Det är känt att det finns olika typer av droger.
Den allvarligaste drogproblematiken återfinns bland sprutnarkomanerna.
Enligt Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) finns det mellan 500 000 och 1 000 000 sprutnarkomaner i EU.
Injicering av narkotika leder oundvikligen till social utslagning, eftersom det mycket snabbt ersätter de viktiga delarna av ett normalt liv: arbete, familj, personliga relationer och fast bostad.
Det här innebär emellertid inte att det inte skulle vara någon fara med andra droger.
I diskussionerna utgår man felaktigt från att de så kallade lätta drogerna skulle vara ofarliga.
Delvis till följd av detta har användningen av cannabis ökat enormt.
Dessutom är det vetenskapligt bevisat att det finns samband mellan bruket av dessa droger och den mentala hälsan.
Risken att drabbas av schizofreni är till exempel 30 till 50 procent högre bland personer som använder cannabis.
Jag citerar då British Medical Journal av den 23 november 2002.
Den toleranta narkotikapolitiken i exempelvis Nederländerna har gjort att användningen av lätta droger har ökat, framför allt bland ungdomar.
I praktiken visar det sig också att steget till tung narkotika blir mycket lättare; bruket av droger är ju redan accepterat.
I den föreliggande rekommendationen handlar det om hälsorisker i samband med narkotikaberoende.
Europeiska kommissionen lägger framför allt betoningen på begränsning av risker i ställer för förebyggande.
Föredraganden förespråkar kompletterande åtgärder, främst vård av narkotikamissbrukare på lokal nivå.
Narkotikamissbrukare skall exempelvis få hjälp att ta ett steg mot ett hälsosammare liv.
Konkret tänker föredraganden på att tillhandahålla vissa grundläggande hälsovårdstjänster, som till exempel möjligheten att få rena sprutor och att ta blodprover.
Detta bidrar förvisso till att man tar ett steg mot bättre hygien, men bidrar i otillräcklig grad till att lösa problemen.
Jag är fast övertygad om att avvänjning är det bästa steget mot ett hälsosammare liv.
Skadebegränsningspolitiken fungerar inte, för det visar sig att de störningar som orsakas av narkotikamissbrukare med tiden tilltar igen och att gratis tillhandahållande av metadon endast leder till ett extra beroende.
Den negativa effekten av en liberal narkotikapolitik är att narkotikamissbruket koncentreras till vissa områden.
Delvis till följd av detta har brottsligheten, förslumningen och otryggheten antagit allvarliga former i vissa stadsområden.
Att vifta bort de tidigare nämnda argumenten med argumentet att det i den här rekommendationen endast handlar om hälsorisker är opassande.
Det bästa sättet att reducera hälsoriskerna är med hjälp av en restriktiv politik.
Vid sidan om det är jag naturligtvis också för en väl fungerande vård av missbrukare.
Det är emellertid av avgörande betydelse hur den vården ser ut.
Vi hjälper inte missbrukare genom att enbart bekämpa symtom.
Vill vi hjälpa narkotikamissbrukare ur den negativa spiralen så är frivillig eller obligatorisk avvänjning det bästa alternativet.
I Nederländerna finns det lyckligtvis exempel på så kallade hopplösa fall som, med den rätta motivationen, har fått hjälp att återigen leva ett drogfritt liv.
Den här strategin gagnar hälsan mest.
Bowis förslag om att betrakta ändringsförslag 60, 61 och 64 som kompletteringar kan jag acceptera.
