# ID: svediakorp-gov433628
# author: Van Hecke, Johan (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 451
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Så här inför en eventuell konflikt i Irak, vilken förhoppningsvis fortfarande kan undvikas, är det mycket aktuellt med en debatt om användandet av truppminor och ammunition med utarmat uran.
Vid tidigare militära konflikter, såsom under Gulfkriget 1991 och i Kosovo har det ju visat sig att soldater och civila som kom i kontakt med ammunition med utarmat uran senare drabbades av allvarliga hälsoproblem, det så kallade Gulf- eller Balkansyndromet.
De drabbades av minnesförlust, kronisk smärta och trötthet, förlamningssymptom eller ökad risk för cancer.
Statistik från Förenta nationerna som offentliggjorts i den välrenommerade medicinska tidskriften? The British Medical Journal?, visar att antalet cancerfall i södra Irak sjudubblades från 1989 till 1994.
Till och med? US-Army Environmental Policy Institute? har erkänt de potentiella allvarliga medicinska konsekvenserna av användningen av utarmat uran.
Vapen och ammunition som drabbar civilbefolkningen strider mot Genèvekonventionen och konventionen om konventionella vapen.
Den senare är mycket klar och tydlig.
Där fastställs ett förbud mot eller en begränsning av användandet av vissa konventionella vapen som anses orsaka onödigt lidande eller som inte gör någon åtskillnad mellan militära och civila mål.
Enligt uppgifter som läckt ut från Pentagon skulle cirka 3 000 styrda bomber avfyras under den första anfallsvågen i Irak.
Risken att Förenta staterna på nytt kommer att använda utarmat uran är stor.
Vi i Europaparlamentet måste fortsätta varna för de eventuella riskerna vid användandet av den sortens ammunition.
Det måste brådskande utföras en oavhängig, vetenskaplig undersökning om konsekvenserna av dess användande, inte bara för hälsan utan även för miljön.
I avvaktan på resultaten av en sådan undersökning måste det komma ett förbud mot användningen av utarmat uran.
Europeiska unionen måste gå i spetsen för det här, precis som den gjorde vid strävandet efter ett världsomspännande förbud mot truppminor, vilket fastställdes i Ottawakonventionen.
Mina frågor, herr talman, handlar om den konventionen, om ratificeringen och tillämpningen av den.
Rent konkret hade jag velat fråga rådet exakt vad man tänker göra för att se till att så många medlemsstater och kandidatländer som möjligt kommer att underteckna den konventionen.
Ni förstår säkert att jag gärna av rådets ordförande hade velat få reda på vad Grekland egentligen väntar på för att underteckna denna viktiga konvention.
I syfte att förhoppningsvis kunna undvika en eventuell internationell konflikt skulle jag slutligen vilja yrka på ett tydligt uttalande från rådet där det garanterar att de europeiska medlemsstaterna i nuvarande eller kommande konflikter inte kommer att använda vapen som är förbjudna eller betraktas som olagliga i enlighet med den internationella lagstiftningen.
