# ID: svediakorp-gov433599
# author: Sudre (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 412
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vårt parlament skall i dag diskutera en situation som, även om den går utanför vår kontinents gränser, utgör både en stor fråga för Europas enhet och ett fullskaletest av våra länders förmåga att föra fram sina humanistiska värderingar vid ett fullständigt kritiskt tillfälle för vår historia.
Jag vill inte förringa de olika uppfattningar som konstaterats på den internationella scenen och inte heller behovet av att till att börja med i Europa och sedan inom FN snabbt uppnå ett avtal om bedömningen av risker som verkligen genomlevts och om de diplomatiska, politiska och militära möjligheterna att skydda sig mot detta.
Det förefaller mig som om de flesta kommentarer som återges i media i större utsträckning syftar till att förvåna än att objektivt analysera situationen.
Det internationella samfundet fördömer i sin helhet enhälligt den nuvarande regimen i Irak, dess förakt för de mest elementära mänskliga rättigheterna, trots att det handlar om dess eget folk, dess fortsatta bristande respekt för FN: s resolutioner, när den inte bestämmer sig för att invadera suveräna stater.
Det är utifrån detta som medlemmarna i FN och säkerhetsrådet i första hand bör arbeta ihärdigt för att uppnå konsensus om det bästa sättet att lösa Irakfrågan.
I en civiliserad och demokratisk värld, just den som vi åberopar och som den nuvarande irakiska regimen förtalar och driver med, kan lösningen på en sådan situation förvisso vara militär, men bara när alla andra lösningar uttömts.
Innan dess måste alla andra rimliga lösningar utforskas och provas, det är åtminstone det begrepp som vi som företrädare för fria och demokratiska länder har äran och skyldigheten att förespråka och genomföra.
Det förefaller mig oklokt att jämföra den nuvarande situationen med den på 30-talet i Europa, att förlöjliga Förenta staternas ståndpunkt, som på ett berättigat sätt är märkt av den 11 september, eller att fokusera uppmärksamheten på skillnaderna i européernas uppfattningar, som är delade mellan en förstärkt diplomatisk insats före ett eventuellt anfall och ett omedelbart militärt ingripande utan ytterligare tidsfrister.
Mina damer och herrar!
Det är här fråga om krig eller fred, liv eller död, för ett stort antal människor.
Sådana stora frågor lämnar inte mycket utrymme för demagogiska, förhastade eller taktiska ståndpunkter.
Låt oss alla visa prov på kallblodighet och eftertanke; då kommer vi att segra över våra olika uppfattningar.
