# ID: svediakorp-gov433529
# author: Marques (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 219
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Det direktiv som Europeiska kommissionen har lagt fram och som vi röstar om i dag är inriktat på att harmonisera lagstiftningen mellan medlemsstaterna när det gäller arbetskraftsinvandring av tredjelandsmedborgare.
Man föreslår fastställandet av gemensamma definitioner, kriterier och förfaranden för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att bedriva verksamhet som anställd eller egenföretagare.
Föredraganden säger att? det hittills nästan generella invandringsstopp som medlemsstaterna praktiserat måste absolut ersättas av en ny gemensam invandringspolitik? som å ena sidan baseras på? Amsterdamfördraget - i vilket gemenskapen tilldelas ansvaret för asyl och invandring?, men också på det som kallas? faktiska behov?.
Tillåt mig nu att vara oense och peka på yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, under Wuermelings ansvar, där man enligt min åsikt på ett bra sätt påminner om att Europeiska rådet i Tammerfors i oktober 1999 bara krävde? ett tillnärmande? av de nationella lagstiftningarna i denna fråga och inte att de nationella bestämmelserna skulle ersättas av gemenskapsbestämmelser.
Dessutom strider gemenskapsharmoniseringen mot subsidiaritetsprincipen eftersom bestämmelserna på det här området i sig inte påvisar något behov av en harmonisering.
De olika reglerna härrör från medlemsstaternas olika behov och traditioner.
(Röstförklaringen kortades ned i enlighet med artikel 137.1 i arbetsordningen.)
