# ID: svediakorp-gov433495
# author: Maes (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 418
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herrar ordförande och ärade kolleger!
Jag tycker att tonen i den här diskussionen är för pessimistisk.
Jag tror att vi just i dessa tider med stor kraft måste vittna om värdet av den europeiska modell som inte bara är värdet på en marknad utan som främst vill vara en modell för välmåga, hållbarhet, utveckling och den välfärd som är knuten till välmåga.
Därför har vi medvetet opterat för integrering i stället för konfrontation, för enighet i mångfalden och för utveckling av världen i stället för dominans.
På det sättet har vi kommit fram till den kommande utvidgningen av unionen men samtidigt konfronteras vi med en växande arbetslöshet.
Därför behöver vi just nu ledning av kommissionen, rådet, parlamentet, EU-institutionerna och medlemsstaterna.
Medlemsstaterna, regionerna, de lokala myndigheterna, företagsledarna gör dock inte vad de skall.
Var och en ruvar på sina pengar och är försiktig och gör inte det som måste göras för att bekämpa den här arbetslösheten.
För tro mig, om vi utvidgar Europa och arbetslösheten fortsätter att hota oss, då är vi på väg mot vårt största misslyckande.
Ni talar om forskning.
Vi har misslyckats med att åstadkomma en riktig europeisk politik.
Våra hedersdoktorer kommer fortfarande till våra universitet för att hämta sina hedersdoktorat och åker sedan tillbaka till Amerika där de arbetar i mycket avancerade laboratorier.
Varför gör vi så litet?
Varför hamnar så många länder på efterkälken när det gäller forskning?
För att göra en hållbar utveckling möjlig måste varje land göra mer än de gör i dag och vi måste tillsammans göra mer än vad vi gör i dag.
Låt oss erkänna att när tiderna var goda nu är tiderna sämre, men vi måste vända strömmen kunde vi med oblida ögon konstatera att regioner med hög arbetslöshet förblivit regioner med hög arbetslöshet även inom EU.
Därutöver kommer nu dessutom den konjunkturbundna arbetslösheten.
Det finns dock fortfarande överallt lågutbildade som inte har något jobb, det finns fortfarande överallt för få kvinnor i arbete, överallt för få aktiva, överallt företag som systematiskt avskedar sin personal vid 52 års ålder och fortfarande för många länder som godtar detta och till och med betalar för det med skattepengar.
Har vi i det avseendet inte lockats för mycket med vackra toppmöten och vackra ord?
Jag hoppas att det nu är dags för handling.
