# ID: svediakorp-gov433494
# author: Papayannakis (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 471
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herrar ordförande!
Jag anser det uppenbart att Lissabonstrategin - och jag delar inte många andra kollegers uppfattning - inte innebär något totalt misslyckande.
Å andra sidan har den heller inte gått framåt.
Strategins utveckling och tempo är uppenbarligen inte tillräckliga.
Vi kan inte bortse från den lågkonjunktur som drabbat ekonomierna, framför allt de branscher inom den nya ekonomin som Lissabonstrategin med minst sagt överdriven optimism har fäst sina förhoppningar vid.
I fråga om hållbar utveckling noterar jag en stor eftersläpning.
Vi borde redan vara fullt upptagna med att tillämpa slutsatserna från Johannesburg.
Jag tror att man har glömt både ordet och staden.
Dessutom har vi brevet från de tre regeringscheferna, vilket med rätta påpekades.
Brevet rubbar i själva verket den balans som Lissabonstrategin försökt skapa.
Det är ett brev som kräver revidering, och revidering i en dålig riktning.
Det avskaffar termen full sysselsättning och talar i stället om höga sysselsättningsnivåer.
Det säger - helt vansinnigt, herr rådsordförande, och jag skulle vilja höra ert svar på det - att vi måste förhindra införandet av nya begränsningar för företagen, och dessutom att vi i den nya politik som kommissionen kommer att föreslå först och främst måste lyssna på företagens och näringslivets åsikt.
Jag motsätter mig inte samförstånd.
Men vad skall ni göra med lagstiftningen om kemiska ämnen?
Vad skall ni göra med den nya lagstiftningen om miljöansvar?
Det rör sig ju på sätt och vis om begränsningar, som för övrigt ingår i strategin för hållbar utveckling osv.
Skall vi lägga också detta åt sidan?
Jag anser att det krävs ett svar.
Om vi inte kan få det nu, så åtminstone under diskussionerna vid toppmötet.
Under alla omständigheter krävs det dock ett tydligt svar.
Det är uppenbart att kriget eller snarare, för att tala klarspråk, invasionen i Irak, kan förvärra allt detta.
Och det är naturligtvis svårt att gå in på detaljer i en diskussion om Lissabonstrategins fortsatta utveckling.
Det finns emellertid vissa frågor, herr talman.
Har ni över huvud taget tänkt på att ta upp frågan om en generell minskning av arbetstiden, för att vi skall få fler arbetstillfällen?
Finansieringen av utvecklingen inom den så kallade tredje sektorn?
Aktualisering av idéerna i vitboken, som var senaste gången vi inom Europeiska unionen tog ett konkret och heltäckande grepp om t.ex. de transeuropeiska näten, ändring av skattesystemet (för att flytta över beskattningen av arbete och i stället beskatta utnyttjandet av naturresurser mm.).
Kommer vi att ta upp allt detta igen i ljuset av de hittillsvarande misslyckandena, eller kommer vi att glömma det helt och hållet?
