# ID: svediakorp-gov433480
# author: Iivari (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-02-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 335
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Redan när man beslutade om strategin i Lissabon var man överens om att man inte kan bygga upp EU till världens mest konkurrenskraftiga informationsbaserade ekonomi, om man inte satsar tillräckligt på de mänskliga resurserna.
Därför är det också välkommet att man vid vårens toppmöte prioriterar kompetens och innovationer i strategin.
I kommissionens meddelande uppmanas medlemsstaterna att öka investeringarna i kompetens och innovativ verksamhet under de följande tolv månaderna.
Detta är en bra början, men satsningarna i utbildning bör vara långsiktiga.
Man bygger inte upp en stark kunskapsbas på ett år.
Under de senaste åren har de offentliga utbildningsutgifterna varit så gott som oförändrade i alla medlemsstater.
I och med att befolkningen åldras och behovet av arbetskraft ökar måste vi se på utbildningen som en investering för framtiden och inte enbart som ett nödvändigt ont.
Samhällen, där målet är att utifrån en jämställdhetsbaserad politik få tillgång till hela folkets resurser, uppnår bra resultat.
När det gäller tillgången till resurserna är enbart offentliga tjänster inte tillräckliga, utan också den privata sektorn måste bidra, speciellt genom att erbjuda de anställda en möjlighet att utbilda sig vid sidan om sitt arbete.
Utbildningen är den viktigaste faktorn då man sysselsätter människor.
Den arbetande andelen av befolkningen har stigit under de senaste tio åren.
Sedan 1996 har man till exempel skapat 12 miljoner arbetsplatser.
De flesta arbetsplatserna har uppstått på områden där man kräver utbildning på mellan- eller högskolenivå.
Utbildningspolitiken hör till medlemsstaternas ansvarsområde, men genom att samarbeta inom EU kan vi effektivisera den.
De ministrar som ansvarar för utbildningen har kommit överens om gemensamma mål för utbildningssystemen: fram till år 2010 borde man halvera antalet personer som avbrutit sin skolgång och öka andelen personer mellan 25 och 64 år som genomgått utbildning på gymnasienivå till 80 procent.
På matematikens, teknikens och vetenskapens områden måste man rätta till obalansen mellan män och kvinnor.
